är en stor, svart granodioritplatta vars inskription är ett dekret utfärdat av Ptolemaios V Epifanes i Memfis år 196 f.Kr Stenen återfanns 1799 av franska soldater vid staden Rosetta nära Alexandria under Napoleons fälttåg i Egypten.

Inskriptionen fick en avgörande betydelse för uttolkningen av de egyptiska hieroglyferna. Vid fransmännens kapitulation i Egypten 1801 övergick Rosettestenen i britternas ägo och finns sedan 1802 utställd på British Museum i London.

Stenen väger 750 kg och på stenen finns en och samma text skriven med tre skriftsystem representerande två språk: egyptiska, dels som hieroglyfer, dels som demotisk skrift, och antik grekiska.

Den franske egyptologen Jean-François Champollion kunde (822) dechiffrera hieroglyferna. 

HINDU - INDIER

En hindu är en indier. Ordet kommer från floden Indus. Hinduismen är en kultur, ett sätt att leva. Ca. år 3000 f.Kr fanns i Indien en högt stående kultur. Man brukar kalla den Indus-kulturen. Ca.1500 f.Kr förstördes denna kultur av ett indoeuropeiskt folk, vars språk var släkt med de europeiska språken.

Vedaskrifterna berättar om dessa ariska invandrare och deras religion. Veda betyder vetande och har tillkommit mellan år 1500 och 800 f.K.r

UPANISHADERNA

Upanishaderna betyder “slutet på Veda“ och handlar om Atman, Brahman och Samsara.

Atman

Atman är individens personlighet, själen. Allt levande har en själ. När individen dör ingår själen i en ny varelse.

Karman

Karman, gärningarna, binder människan vid tillvaron. Den nuvarande existensformen beror på gärningarna i föregående existens. Vad man sår får man skörda.

Samsara

Samsara är återfödelsens kretslopp. Befrielse från kretsloppet, eller återfödelsen, är målet för individen. Med reinkarnationsläran menar man läran om tron på återfödelse.

Brahman

Den enskilda individen utplånas när Atman uppgår i Brahman, som är världssjälen, det gudomliga. Det är som när en vattendroppe faller i Oceanen. Själen finns då ej längre som enskild individ. För att Atman skall kunna uppgå i Brahman måste man inse den egna själens identitet med Brahman.

Maya

Den verklighet, som människan upplever med sina sinnen, är inte den sanna verkligheten. Sinnenas värld är en illusion, maya, som döljer den sanna verkligheten, som man skall sträva efter.

YOGA

Yoga är den kroppsliga och själsliga disciplin man underkastar sig då man vill uppnå förening med Brahman. Olika kroppsställningar och andningstekniker är hjälpmedel för att uppnå föreningen.

MEDITATION

Meditation, från latinets “tänka på“, är en annan mycket gammal metod att få kontakt med Gud. Hinduen sitter i rätt meditation och upprepar symbolen för Gud, OM (aum), för att nå insikten om den egna själens identitet med det gudomliga.  

BHAGAVAD GITA

Mycket stor roll spelar Bhagavad Gita (Herrens sång). Bhagavad Gita ingår i eposet (lång berättande dikt) Mahabharata. Den handlar om Gud, som uppenbarar sig som Krishna. Kärleken till Gud är viktig, utan tanke på belöning, säger Bhagavad Gita.

KASTER

Människorna i Indien tillhör olika kaster, d.v.s sociala grupper. I vilken kast man befinner sig beror på hur man levat i tidigare liv. Gärningarna skapar existensen.

Ursprungligen fanns fyra kaster:

1. brahmanerna,    

2. krigarna,

3. hantverkare, bönder och köpmän,   

4. tjänarna, arbetarna.

Varje kast har sina speciella regler att följa. Om man bryter mot sin kasts regler kan man ställas utanför kastsamhället. Man blir då kastlös och tillhör samhällets underklass.

Kastväsendet är officiellt avskaffat, men det fungerar fortfarande i Indien i dag, speciellt på landsbygden. Även en kastlös kan väljas in i parlamentet.

I dag finns flera tusen kaster, huvudsakligen bestämda av yrket.

DEN HELIGA KON

Kon är helig. På samma sätt som vi inte äter upp våra hundar äter inte indiern upp sina kor. Kon symboliserar modern, som är grunden för livet. Kon ger mjölkprodukter, spillning, som man torkar och eldar med eller använder som byggnadsmaterial, gödsel för åkrarna, och den producerar kalvar (oxar) som kan användas som dragdjur. Ko-urin är desinficerande och används som sådant medel.

DEN FOLKLIGA HINDUISMEN

Den folkliga hinduismen har många gudar och tempel för olika ändamål i livet. De viktigaste gudarna är Shiva och Vishnu.

Shiva

Fallossymbolen i templet står för fruktsamhet. Man smörjer den med smör och hänger blommor på den. Shiva står för livet, skaparkraften.

Vishnu

Är den gode uppehållaren, den gudomliga kärlekens symbol. Han är gift med gudinnanLakshmi, symbol för skönheten och lyckan. Vishnu har många uppenbarelseformer. En sådan mänsklig form är Krishna.

Krishna

I Bhagavad Gita  förekommer Krishna som den åttonde inkarnationen (uppenbarelseformen) av Vishnu. Döden förstör inte livet, säger Krishna, och människan måste följa sin kastplikt och älska Gud. Så kan man nå frälsning (moksha).

Moksha

Moksha innebär att man är av med bandet till den materiella världen. Borta är sorg och förgängelse.

HARE KRISHNA

Hare Krishnarörelsen tillber Krishna under dans och musik. Vid meditationen använder man de heliga orden (mantras). Man använder inga stimulantia (kaffe,the,alkohol) och man äter vegetariskt. Rörelsen finns i hela världen.

Läs mer om Hare Krishna.

MAHATMA GANDHI

Mahatma Gandhi (1869-1948) är känd för att han kämpade för Indiens frihet från engelsk överhöghet med icke-våldsprincipen. Han läste ur Bibeln, Koranen och de hinduiska heliga texterna och talade om frid och försoning. Han solidariserade sig med de kastlösa och arbetade för att de skulle få fulla medborgerliga rättigheter.

JAINISMEN

En mycket gammal religiös riktning i Indien är jainismen. Jainaerna vill skydda allt levande. Därför kan man inte ägna sig åt yrken som jordbrukare och slaktare t.ex Detta på grund av tron på att allt har en levande själ, som återföds. De är stränga vegetarianer, som bör leva asketiskt och anstränger sig att ej av misstag döda något levande, t,ex. en insekt.

GUDSBILDER

Som vi har sett finns det olika svar i Indien på frågan om vad Gud är.

Monoteism

Tron att det bara finns en gud.

Polyteism

Tron att det finns många gudar.

Panteism

Tron att det gudomliga genomsyrar hela tillvaron. “Gud finns i allt“.

FRI FRÅN ÅTERFÖDELSE

För att en hindu skall nå sitt mål att slippa återfödas är ett rätt liv viktigt. Man skall följa de levnadsregler som hör till kasten. Man skall göra sin dharma, sin kastplikt.

Levnadsregler

Dessutom finns allmänna levnadsregler:

Man skall inte skada något levande.

Man skall inte ljuga.

Man skall inte stjäla.

Man skall vara givmild.

Man skall inte leva okyskt.

Ett rätt liv innebär inte bara uppoffringar. En hindu skall också sträva efter att uppnå materiell och sexuell lycka. I den hinduiska tron förekommer också tron på himlar och helveten som mellanstationer inför nya återfödelser.

TVÅ SLAGS INDIEN

Av Indiens en miljard invånare lever större delen på landsbygden. Indien gör anspråk på att vara en av världens ledande nationer inom informationstekniken samtidigt som befolkningen på landsbygden i de flesta fall lever utan ström och elektricitet. Nu planeras en satsning på landsbygden. Man skall bygga vägar, skolor och förbättra tillgången till vatten och sjukvård.

HINDUISKA HÖGTIDER

De hinduiska högtiderna är oftast förknippade med årstidernas växlingar.

Holi är tillägnad Krishna. Den är ursprungligen en fruktbarhetsceremoni.

Divali har anknytning till Lakshmi, lyckans gudinna.

Pilgrimsfärder, då hundratusentals människor deltar, förekommer i samband med högtider. De viktigaste målen för pilgrimsfärderna är Varanasi och Allahabad.

När Maha Kumbh Mela-högtiden firades i januari år 2001 fylldes stränderna vid Ganges. Omkring 20 miljoner människor deltog!

Den hinduiska kulten är individualistisk. Man hedrar gudarna genom att läsa heliga texter, lägga fram blommor och frukter. Detta sker i hemmen eller i de mycket rikt smyckade templen. Gudarna sköts noga om (t.ex. tvättas och kläs på) och förs i processioner.

Hinduerna använder sig mycket av astrologi och magi.

Olika trosformer lever sida vid sida i Indien. Vivekanda (religiös auktoritet och lärare d.1903): ”För hinduen är alla religioner, från den lägsta fetischtillbedjan till den högsta dyrkan av enheten, människosjälens försök att fatta och förstå det obegränsade.”

FRÅGOR

1. Vad kallas den äldsta hinduiska litteraturen och vad betyder detta ord?

2. Vad är  atman?

3. Vad är samsara?

4. Vad menas med reinkarnation?

5.Vilket förhållande råder mellan atman och brahman?

6. Följande säger en fader till sin son dagen efter det att sonen lagt salt i vatten: Inte ens i denna kropp märker du det vardande och dock finns det. Detta fina är alltets väsen. Det är det verkliga, det är själen, det är du.“ ( Ur Upanishaderna) Förklara liknelsen.

7. Vad är karma?

8. Vad är maya?

9. Vad är OM?

10. Vad är yoga och vad är syftet med yoga?

11. Vad vill hinduen uppnå med sin meditation?

12. Ge exempel på hur kasten fungerar i praktiken.

13. Nämn en viktig tanke i Bhagavad Ghita.

14. Vilken betydelse har kon för hinduen?

15. Vad är ett mantra?

16. Vem var Mahatma Gandhi?

17. Varför kan inte jainaerna odla grönsaker?

18. Vad menas med a) polyteism b) monoteism c) panteism?

19. Vilka levnadsregler bör en hindu följa?

20. Vad anser Du om hinduismen som religion? Finns det några tankar som tilltalar Dig?

21. Gör en jämförelse mellan kristendom och hinduism. a. Vad är gemensamma tankar i religionerna? b. Vad skiljer de båda religionerna åt i synen på vad Gud är?

22. Gör en jämförelse mellan buddhism och hinduism. a) Vad är gemensamma tankar? b) Vilka tankar skiljer de båda religionerna åt?

23. Tag reda på mer fakta om jainismen (jinismen).

@ricar2rodriguez 

Los collegia como espacios de socialización...

Los collegia, como fenómeno asociativo, cubrían todas las carencias del estado romano en diferentes ámbitos como por ejemplo; familiar, 'amicitia' horizontal, clientelismo vertical y otros vacíos del sistema.

Según esta definición, los Collegia serían asociaciones de tipo voluntario que cumplían las necesidades de asociación tanto de ciudadanos como de esclavos.

A lo largo de los últimos años e incluso siglos diversos historiadores han puesto más o menos en entredicho el papel e incluso la existencia de estas asociaciones.

Th. Mommsen las puso totalmente en entredicho. Waltzing criticó la idea preconcebida de la asociación territorial. Según este último, considerar que los o las collegia eran bien de tipo religioso, profesional o territorial es un error provocado por la extrapolación histórica, ya que esta división es demasiado rígida.

Fue Lindott quien hizo una revisión profunda del concepto. Según él, y apoyando la tesis de Waltzing, se trata de un fenómeno muy complejo en el que no pueden aplicarse rígidos esquemas modernos. Por ello el propuso la nula validez de todo lo estudiado y clasificado hasta el momento, sentenciando que no se pueden desligar las diversas utilidades de los Collegia: profesional, religiosa y territorial.

La historiografía contemporánea ha concluido que los collegia tenían varias funciones que se complementaban entre sí y no eran excluyentes. Por tanto, en cuanto a su función religiosa funcionarían bien como espacios de culto bien como organismos funerarios.

Respecto a la función profesional, podrían haber actuado como núcleos de apoyo, protección y control entre individuos de la misma y de parecidas ocupaciones. El aspecto territorial en cambio no está tan claro, pero algunos sugieren que los collegia eran órganos de cohesión y administración local. El aspecto más claro es que se trataba de espacios de socialización que articulaban las necesidades interpersonales que no podían cumplir la red familiar ni la estatal.

Se instituyeron inicialmente con fines religiosos (casos en los que se denominan específicamente sodalitas) y posteriormente para fines sociales, culturales o profesionales.

Los denominados collegia funeraticia se establecían para la celebración de ritos fúnebres, cuyo alto costo y gran importancia para la cultura romana hacían que fuera muy interesante para los particulares asociarse (como en las cofradías cristianas posteriores).

Muy importantes fueron también los colegios exempel gratia; de artesanos, músicos, médicos, enseñantes, etc. (collegia opificum) para tutela de los intereses de un estamento profesional y con "patronos protectores" para cada oficio (de forma equivalente a los gremios y colegios profesionales desde la Edad Media).

Estos colegios adquirieron un relevante peso político en momentos políticamente convulsos y en las elecciones a las magistraturas romanas, apoyando a un candidato (collegia sodalicia o compitalicia).

Mientras la Ley de las XII tablas (mediados del siglo V a. C.) sancionaba la absoluta libertad de asociación, a partir del final de la República Romana se comenzaron a establecer restricciones con el fin de intervenir en el turbulento clima político de la época; ya que los colegios, más que sus iniciales fines, perseguían fines políticos de modo no siempre lícito (como por ejemplo, mediante la venta del voto de sus asociados).

En el año 7 después de Cristo, Imperator Augusto hizo votar la lex Iulia de collegiis que suprimió todos los collegia existentes excepto los de más antigua tradición y restringía la creación de nuevos collegia al reconocimiento del Senado Romano mediante senatus consultum subordinadamente a una iusta causa: en la práctica, la utilidad pública.

Más adelante, el reconocimiento con senadoconsulto fue equiparado al reconocimiento por el Emperador Romano. A partir del Imperator Constantino se reintrodujo el reconocimiento por vía general, sin necesidad de un acto específico, pero sólo para los collegia funeraticia y otras entidades de tipo eclesiástico.

Según Gayo, parece que para constituir un collegium era necesaria la concurrencia de voluntades de al menos tres personas (tres faciunt collegium) y un patrimonio común diferente del patrimonio privado de cada uno de los asociados (arca communis). La disminución del número de asociados no causaba la extinción del collegium, que no se producía hasta la salida del último miembro o hasta el cumplimiento de los fines propios.

Los órganos del collegium se establecían en la lex collegii según el modelo de las corporaciones públicas (como el municipium) con una asamblea de los asociados (populus collegii), un órgano colegial más restringido (ordo decurionum) y órganos unipersonales de diferentes denominaciones (magistri, curatores, quinquennali, etc.)

Los collegia, por efecto de la lex Iulia de collegiis, poseyeron una cierta capacidad jurídica, pudiendo ser titulares del derecho de propiedad y de otros derechos y obligaciones de naturaleza patrimonial, así como personarse en juicios y otros procedimientos judiciales.

A lo largo de la era imperial adquirieron también la capacidad de recibir herencias. Esto no hacía de ellos personas jurídicas en el moderno sentido, o en el de las modernas corporaciones.

En algunas ocasiones se convirtieron en corporaciones organizadas de empresarios locales e incluso de criminales, que llevaban a cabo sus organizaciones mercantiles o criminales (de separación muy difusa) en una región urbana delimitada de Roma: un rione.

El lugar de reunión de los collegia se conocía como curia, la misma palabra que se aplicaba al lugar de reuniones del Senado romano, a imagen del cual funcionaban.

La única excepción a la regla de tres personas para formar un collegium fue el colegio de los cónsules, que solamente constaba de dos (los dos cónsules, que habitualmente son considerados una magistratura unipersonal, pero que en realidad era colegial).

Los collegium se mantendrían hasta la caída del Imperio Romano de Occidente, en cuyo momento fueron decreciendo hasta su desaparición.

Hubieron cuatro grandes corporaciones religiosas, los quattuor amplissima collegia de sacerdotes romanos. En orden descendente de importancia eran e.g

Pontifices, encabezados por el Pontifex Maximus 

Augures

Quindecemviri (Quindecemviri sacris faciundis), quince, aunque originalmente eran diez (Decemviri).

Epulones, siete (Septemviri Epulonum), aunque originalmente eran tres.

Después de que se hubiese divinizado a Augusto, aparecería un quinto colegio, cuyos sacerdotes fueron llamados collegium sodalium Augustalium. También a partir de Augusto, que pasaría la potestad a sus sucesores, se permitió aumentar el número de sacerdotes de cada colegio en función de las necesidades existentes en cada momento.

Notas y referencias

DUFF, Patrick. Personality in roman private law. Augustus M. Kelley Publishers. Rothman reprints, Inc.. Primera reimpresión. 1971. New York-E.E.U.U

   ricar2rodriguez

Ricardo Enrique Rodriguez Perez i Benadussi

”Så länge Colosseum står, står Rom. När Colosseum faller, faller Rom. När Rom faller, faller världen.” Roma DCC    

kanske för dagens romresenärer är ett besök på Colosseum obligatoriskt! ;)

Colosseum är ett av de mer välbevarade forntida monumenten i Rom och här mer än på någon annan plats i staden känns antiken levande och dess människor närvarande. Jag försöker med livlig fantasy och inlevelseförmåga försöker jag ser tigrar och lejon på väg upp ur underjordens gångar, kristna martyrer som samlats till en sista bön eller kejsaren som gör tummen ned för någon olycklig gladiator...

tanken att veta om de blodiga gladiatorspel som utspelat sig på platsen har fyllt besökare i alla tider varje dag... med blandade känslor av nyfikenhet, skräck och kanske framför allt oförståelse inför det faktum att den romerska civilisationen kunde tillåta och uppskatta masslakt som underhållning!

Redan under antiken uttryckte emellertid flera författare sin avsky för aktiviteterna på arenan, och snart efter det att kristendomen blivit statsreligion i Rom förbjöds hedniska skådespel på teatrar och amfiteatrar.

År 404 efter Kristus utspelade sig d e n - s i s t a - g l a d i a t o r- k a m p e n -på -C o l o s s e u m!

• vad har hänt sedan dess? Colosseum är så intimt förknippat med antikens Rom att jag knappt reflekterar över byggnadens långa efterantika historia...

Intrycket av beständighet är också påtagligt och det tycks som om Colosseum alltid stått och alltid kommer att stå som idag, i ensam upphöjdhet, blickande ut över ett lika evigt Rom, ah! "Roma Eterna"

Ändå har byggnaden ändrat såväl utseende som funktion åtskilliga gånger, genom att följa dess öden kan vi göra en resa, inte bara genom Roms historia utan framför allt genom sekler av skiftande syn på antiken, dess historia och monument.

På arenan har gladiatorlekarna ersatts av mindre blodiga brottningsmatcher, som visades omväxlande med de mer traditionella kamperna med vilda djur.

Att Colosseum fortfarande tillmättes betydelse visar också det faktum att monumentet reparerades ett flertal gånger under 400- och början av 500-talet.

På Colosseums fasad gapar i dag stora håligheter efter de antika metallkrampor som hackats bort i jakten på användbart järn. Inte bara sten och metall utan hela byggnader återanvändes. Teatrar, amfiteatrar, bad, tempel och triumfbågar som spelat ut sin ursprungliga roll fann nya funktioner som kyrkor och befästningsverk och har av denna anledning kunnat bevaras för eftervärlden.

Ett bevarat hyreskontrakt från tiden ger följande beskrivning av en bostad på Colosseums arena: ”ett tvåvåningsvalv och hälften av ett tvåvåningshus av tegel och sten, med marmortrappor på framsidan, det vill säga den sida som ligger mot

Från 1100-talet, då den mest berömda av dessa guideböcker – enligt Profesor De La Fuente (Universidad Autónoma de Barcelona, Catalunya), var den så kallade "Mirabilia Urbis Romae" – nedtecknades, har stadens kristna byggnader förpassats till bakgrunden. I centrum för resehandböckernas stadsvandringar står nu det antika Rom. Alla de viktiga monumenten passeras och beskrivs, även om framställningarna kryddas med mer eller mindre fantastiska legender. Colosseum beskrivs som ett antikt solgudens tempel, fordom täckt med en kupol på vars gyllene insida man kunnat se bilder av solen och månen på resa över himlavalvet!

Goethe, Byron, Shelley, Chateaubriand, Stendahl, Madame de Staël, Dickens – alla har de lämnat betraktelser från Colosseum till eftervärlden. För romantikens turist stod två besök vid Colosseum på programmet.

Colosseum erbjöd också en religiös upplevelse, Amfiteatern var ju enligt traditionen platsen där åtskilliga kristna offrat sina liv för den rätta tron.

Men framför allt ägnade sig Mussolini åt området kring Forum Romanum, redan kort efter sitt maktövertagande hade Mussolini deklarerat sin avsikt att bygga en rak paradgata från sitt huvudkvarter i Palazzo Venezia till Colosseum.

För att planen skulle kunna bli verklighet tvångsförflyttade man omkring fyratusen personer till nyuppförda förorter, rev hela kvarter och grävde sig rakt igenom några av de antika kejsarfora som gränsar till Forum Romanum. Vid Colosseum förstördes dessutom en fontän för att den breda vägen skulle kunna fortsätta runtom amfiteatern. I september 1932 stod Via dell’Impero färdig och Mussolini kunde inviga vägen genom en procession som från Colosseum till Piazza Venezia gick parallellt med hans kejsartida föregångares triumfväg...

forts...

ricardo.rodriguez@vrg.se

enligt US Geological Survey var skalvets magnitud 8,0. Det inträffade nära Santa Cruz, en av många ö-grupper i Salomonöarna. Djupet var bara 5,8 kilometer, och jordbävningen följdes av kraftiga efterskalv med magnituder på 6,4 och 6,6.

wow! om två år ska man kunna välja att lära sig kinesiska i skolan... på VRS vi är redan där men inte alla ännu...

Del 1

a. Vilken är hinduismens äldsta heliga skrift? Vad betyder ordet?

b. Vilka fyra olika vägar kan man ta för att nå målet?

c. Det finns stora skillnader mellan olika former av gudstro i hinduismen. Ge exempel på hur gudstron kan se ut!

d. Förklara följande begrepp:

e. Brahman

f. Själavandring

g. Karma

h. Atman

Del 2

1. Varför spelar vattnet en så stor roll inom hinduismen?

2. Vilka andra viktiga händelser i människans liv firas med religiösa ceremonier?

3. Vad är din åsikt om kastsystemet? Fördelar och nackdelar?

/RR

för mer info @