Via Appia                  

Det finns ett gammalt uttryck som heter ”Alla vägar bär till Rom” du har väl hört/läst om det någon gång kanske men vad betyder detta?

Om man vill se hur romarna byggde sina vägar till imperiets huvudstad

under antiken,  kan man studera en kort vägsträckning av Via Appia som har

bevarats till vår tid.

Mare Nostrum

Staden Rom blev på 200-talet e.Kr är den första miljonstaden i vår del av världen, det var förstås ett gigantiskt företag att försörja en stad med så många invånare. För att

uppnå det krävdes många saker men kanske två viktigaste saker: 1.goda landsvägar och 2. bra sjö-transporter.

Romarna förvandlade Medelhavet till sitt eget hav, de kallade det för ’mare nostrum – vårt hav’.

Spannmål hämtades i stora mängder bland annat från; Egypten, Nordafrika och Sicilien. Från Spanien hemfördes på motsvarande sätt vin och olivolja i stora kvantiteter. När det gällde spannmålshandeln organiserades bara av den romerska staten.

Men det fanns inte någon statlig romersk handelsflotta ännu, staten fick

betala stora transportkostnader  till privata personen, köpmän som ägde dessa båtar.

Den romerska sjöfarten stimulerades av den omfattande handeln så småningom.

I Romarriket byggdes skepp som kunde väga 300-400 ton dessa segelfartyg  hade

latinrigg. Båtarna hade ett stort segel som var stagat i båtens längdriktning, där

en mindre del av segelduken var uppspänd framför masten. Båtarna hade nu ett

helt annat djupgående än äldre tiders båtar. Kölen och latinriggen gjorde att

dessa fartyg kunde ta sig fram i alla vindförhållanden.

Pengar, pengar, pengar…

Den omfattande handeln bidrog till att det utvecklades en storskalig

penningekonomi i det romerska imperiet. I Romarriket fanns det över tusen

städer som alla präglade sina mynt. Den romerska denaren blev den dominerande

valutan. Men konsten att prägla mynt vars ingen ny uppfinning. Den

grekiske kungen Krösus, som härskade över Lydien i Mindre Asien på 500-

talet f.Kr ska ha varit den förste som gjorde detta.

Romarna införde också standardiserade mått- och viktenheter, vilket underlättade

handeln. Det fanns i Romarriket privata bankirer och långivare som

lånade ut pengar mot ränta. Men penningutlåningen hade låg status. Den

romerska aristokratin såg ned både på kroppsarbete och på så kallade kommersiell verksamhet. Det fanns en generellt uppfattning bland aristokraterna att pengar skulle

investeras i jordbruket och inte i handel.

90 000 km väg

En viktig uppgift för romarna var att se till att handeln försörjda staden Roms

invånare med alla slags varor som där efterfrågades. En annan viktig uppgift för

dem var att underhålla sina arméer med nödvändiga förnödenheter. I Romarriket

fanns under kejsartiden en stående armé som uppgick till 300-400 000 soldater. Att

på detta sätt underhålla stora arméer var kostsamt och det krävde goda

transportleder. Delvis kunde man här utnyttja floder som Rhone och Rhen som

blev viktiga farleder för romarna. Men det var inte minst i detta avseende som

det behövdes ett omfattande vägnät. Hjulet är ingen gammal uppfinning. Det

uppfanns någon gång för 5000 år sedan av sumererna i Mesopotamien. Man

kan anta att de äldsta anlagda vägarna måste ha tillkommit någon gång strax

därefter. Enligt den grekiske historikern Herodotos ska det 2600 f. Kr ha funnits

vägar i Egypten. Men det var romarna som först anlade ett omfattande vägnät. I

Romarriket fanns det under imperiets dagar en sammanlagd vägsträcka på

90 000 kilometer, vilket motsvarar två gånger jordens omkrets

Romersk ingenjörskonst

Vägbyggena var ett av många exempel på hur utvecklad den romerska

ingenjörskosten var. De vägar romarna byggde bestod av större stenar omsorgsfullt

utvalda och placerade i nära anslutning till varandra. De var betydligt mera

bekväma att färdas på än dem som fanns i Europa under 1700-talet. Romarna

byggde också gigantiska akvedukter för att leda vatten från bergen ned till

städerna. Vatten från dessa akvedukter kunde man sedan använda för att driva

vattenhjul som i sin tur satte igång stora kvarnar som malde mjöl. Romarna

byggde vidare anläggningar där de kunde smälta stora mängder silver, koppar

och bly. Borrkärnor som gjorts på senare tid i Grönlandsisen visar att man i

Romarriket bearbetade metaller i en omfattning som först skulle överträffas när

Europa blev industrialiserat på 1800-talet.

Indien och Kina

Under Romarrikets dagar fanns även en omfattande handel av mera lyxinriktade

produkter. Sjöfarare färdades till Indien, där de införskaffade tyger, kryddor och

andra exotiska varor.

Man har i södra Indien påträffat stora mängder romerska mynt. På 100-talet vet man att det fanns fungerande handelsvägar mellan Romarriket och Handynastins Kina.

Frågor

Skriv tre stycken frågor till texten samt besvara dessa genom att blogga här hos oss!

Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar

Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.

Ibland är det du själv som ska tycka till!

1.

2.

3.

// ricardo

Copyright MMVI- MMX VRS-SO BLOGG