1.         Berätta om mannen som grundade Buddhismen, hans uppväxt och liv.

2.         Vilka är de fyra ädla sanningarna enligt buddhismen?

3.         Vad måste buddhister följa för att nå befrielse ifrån lidandet?

4.         Det finns olika inriktningar inom den buddhistiska läran var god och berätta så mycket du kan om:

Theravada

Mahayana

Zen

5.                         Vem/vad är Dalai Lama

1. När och hur skapades religionen buddism?
   GK. Tänk på följande: grundare. Vilka orsaker fanns det? Vilken verkan ville uppnås? Vilken betydelse eller mening har symbolen Buddha för buddisterna?
   
   ÖK: Jämförande analys med de stora världsreligionerna och deras grundare eller skapare.
   Orsak - verkan - sammanhang
   
   
2. 2.      Hur ser buddismen på livet och döden och vad är målet?
   GK: Redogör för grundbegreppen gällandes buddismens inställning till livet och döden
   
   ÖK: Jämförande analys med de stora världsreligionernas syn på livet och döden. Orsak - verkan – sammanhang
   
   
3. 3.      Vad är då meningen med livet och vilka krav ställs det och vilka möjligheter finns det för människan att uppnå målet?
   GK. Redogör för den buddistiska lärans centrala innehåll när det gäller lagar, regler och hur goda råd för hur man skall leva livet för att uppnå målet?
   
   ÖK: Jämförande analys med de stora världsreligionernas läroinnehåll när det gäller hur livet skall levas så att målen uppnås. Orsak - verkan – sammanhang
4. 4.      Hur påverkar buddismen människans dagliga liv och samhället?
   GK:Resonera om hur ni tror eller tycker att människor och samhällen påverkas. Finns det bra och/eller dåliga aspekter på buddismens påverkan?
   
   ÖK: Jämförande analys med de stora världsreligionernas påverkan på människans dagliga liv och samhället. Väg in faktorer som industrialisering, ekonomi, politik, historia och kultur. Orsak – Verkan – sammanhang.
5. 5.      Beskriv buddismens högtider, ritualer, symboler och tempel.
   GK. Som sagt, lägg upp en struktur och lös uppgiften
   ÖK: Jämförande analys med de stora världsreligionernas symboler och symbolhandlingar. Orsak – verkan – sammanhang.

•Buddhism grundades av en indisk prins vid namn Siddharta Gautama på 500 – talet f kr

•Buddha betyder den UPPLYSTE.

•Buddha växte upp som hindu och betraktade sig som hindu i hela sitt liv

•Först långt efter hans död utvecklades hans lära till en ny, självständig religion

•Enligt Buddha finns det inga gudar som kan hjälpa och frälsa människan.

•Buddismen har omkring mellan 350 - 500 miljoner anhängare framförallt i Asien. •Två huvudinriktningar, Lilla och Stora vagnen

•En rad mindre inriktningar som den buddhismen som utövas i Tibet

•I Sverige finns ca 15.000 buddhister

•Återfödelse

•Ingen GUD/Gudar

•Inget Kast system

•Alla människor lika mycket värda

•Har ingen trosbekännelse

•Visdom och medkänsla

•Målet är att uppnå nirvana – slippa återfödas.

Buddhismen två grenar

•Två stora inriktningar

•Sydbuddhism – Hinayana och Theravada – Lilla vagnen,

Laos, Burma, Vietnam,Kambodja, Sri Lanka och Thailand.

•Endast munkar och nunnor kan nå nirvana

•Munkar har strängare regler

•De håller sig till den ”sanna” ”gamla” läran och försöker leva efter den.

•Nordbuddhism – Mahayana – Stora vagnen, Kina, Japan, Korea, Nepal och Tibet.

•Ryms många människor

•Alla människor kan nå nirvana

•Spridd i nordöstra Asien

•Buddhas lära har blandas upp med mystiska riter och legender från de gamla religionerna i dessa länder

•Buddha ses ofta som en GUD

•Människorna offrar till honom

•Nirvana ett lyckligt paradis

•Astrologi och tron på onda och goda andar viktigt.

Buddhismen grundtankar

•De fyra ädla sanningarna

•1. Sanningen om lidandet

•Livets verkliga mening finns inte i ägodelar och kan inte köpas för pengar.
I grund och botten är hela vårt liv ett lidande eller otillfreds-ställelse.

•2. Sanningen om lidandets orsak

•Orsaken till lidandet är livstörsten

•Jagandet efter mer leder aldrig till bestående glädje och harmoni. Det är jaget som gör att vi föds om och om igen och det är törsten efter liv som är den egentliga orsaken till lidandet.

•3. Sanningen om hur lidandet kan upphöra

•Enda sättet att få slut på lidandet och den tröstlösa raden av nya liv är att släcka livstörsten.

•Människan kan släcka sin livstörst genom att överge sina begär, tömma sig på dem, frigöra sig från dem och se till att de förlorar all förmåga att börja växa på nytt. När livstörsten är borta har människan nått målet. Då är hon fri. •Då är återfödelsernas kedja bruten

4. Sanningen om vägen som upphäver lidandet

•Den fjärde sanningen visar den buddhistiska etiken

•Den talar om hur man bör leva på rätt sätt.

•Den rätta vägen, säger Buddha, är medelvägen

•Han gav den namnet den åttafaldiga vägen:

den åttafaldiga vägen:

•Rätt förståelse – Kunskap om de fyra sanningarna

•Rätt tanke – Osjälvisk, allkärlek och medlidande

•Rätt tal – inget förtal, ingen lögn, inga tomma ord, inget tomt prat

•Rätt handling – inte döda, stjäla, leva okyskt, ljuga, dricka alkohol

•Rätt Levnadssätt – leva rent, avstå från handel med vapen, människor, slaktdjur, sprit , droger och gifter

•Rätt strävan – utveckla det goda, bekämpa det onda

•Rätt uppmärksamhet – i varje ögonblick, med öppna och rena sinnen

•Rätt koncentration - meditation

•de tre tillflykterna

•Jag tar min tillflykt till Buddha
Jag tar min tillflykt till Dhamma
Jag tar min tillflykt till Sangha •För andra gången; jag tar min tillflykt till Buddha
För andra gången; jag tar min tillflykt till Dhamma
För andra gången; jag tar min tillflykt till Sangha •För tredje gången; jag tar min tillflykt till Buddha
För tredje gången; jag tar min tillflykt till Dhamma
För tredje gången; jag tar min tillflykt till Sangha

•Buddha - Den Upplyste
•Dhamma - Lagen om befrielsen som bringats i dagen, förverkligats och förkunnats av honom
Sanga - Församlingen av efterföljare som lever med dhamma

•läran om nirvana.

Vad är nirvana

•att vara fri från allt som binder

•att vara fri från alla begär

•att vara fri från allt hat

•att vara fri från all okunnighet

•att vara fri från återfödelsen kretslopp

Hur uppnår man nirvana?

•Studera de fyra sanningarna

•Följa de fem budorden:

•Inte döda

•Inte stjäla

•Inte leva sexuellt lösaktigt

•Inte ljuga

•Inte använda berusningsmedel

Genom att följa budorden förbättrar man sin KARMA och kan därigenom skaffa sig en god återfödelse

•Följa den åttafaldiga vägen

Spartacus och Rom...             

I går pratade jag om att om det fanns gladiatorer fanns det också utbildning och man hade dessutom skapat en struktur i samhället så att man hade behov att underhålla sig hela tiden...maktspel och bröd [politiken fanns hela tiden i deras struktur med förstås]

Gladiatorerna  hälsade sina "ägare" varje gång dessa skulle "leverera" sin skådespeleri med följande ord, "Ave Caesar, morituri te salutant!"  "Ärade Kejsare, de som är på väg in i döden hälsar dig". Detta kan ge oss en idé över vad man hade lär sig i gladiatorskolan och vad man skulle förvänta sig att alla dessa män...

Gladiatorskolan i Capua                                    

Tre mil norr om Neapel [Nápoli] några kilometer från kusten ligger det antika Capua. I dag heter platsen Santa Maria Capua Vetere, en liten plats med knappt 30 000 invånare. Men fram till på 300-talet f. Kr. var det den största och rikaste staden på det italienska fastlandet. Den som idag besöker Santa Maria Capua Vetere kan där se resterna av ett

tempel och några romerska bad. Men där finns också en av antikens bäst bevarade amfiteatrar. Det var på sådana arenor som gladiatorer kämpade mot vilda djur eller mot varandra.

Vi vet också att det i det antika Capua fanns en gladiatorskola, där slaver tvingades utbilda sig i detta blodiga hantverk. Det var där Spartacus, en upprorsledare, hölls fången och år 73 f. Kr. rymde han därifrån tillsammans med ett antal andra slavar. Det skulle bli upptakten till det största slavuppror som djupt skakade hela det mäktiga Romarriket. Spartacus kom från Thrakien i Grekland. När romarna där slog ned ett uppror blev han deras krigsfånge. De tvingade honom sedan att ta tjänst i den romerska armén, men han lyckades efter en kort tid desertera.

Det stora slavupproret

Hur länge Spartacus vistades i denna gladiatorskola vet vi inte. Men år 73 f. Kr. övermannade han och ett sjuttiotal andra slavar sina vakter och flydde därifrån. Beväpnade med sina vakters vapen flydde de sedan till berget Vesuvius några mil längre bort. Ryktet om deras flykt spred sig snabbt. Andra slavar som arbetade på stora jordegendomar i närheten anslöt sig till Spartacus följe. Därefter började en lång marsch genom Italien som skulle få en allt större

uppslutning. Inte bara slavar utan även fattiga och egendomslösa slöt upp bakom Spartacus. Det finns olika uppgifter om hur många som följde honom på hans väg. Någon har påstått att han samlade 90 000 människor, medan andra säger att

de sannolikt var 150 000. Spartacus var uppenbarligen en framstående ledare, som kunde organisera sin

väldiga armé. Hans styrkor besatte och intog flera städer. Under år 72 f. Kr mötte Spartacus och hans män inte mindre än tre romerska arméer, som de lyckades besegra. Det var Spartacus tanke, att han med sin armé av slavar och

fattiglappar skulle vandra mot norra Italien. Hans förhoppning var att flertalet slavar därefter på egen hand skulle kunna ta sig till sina hemorter. Men alla

Spartacus militära framgångar gjorde, att många hellre ville fortsätta med sitt

plundringståg genom Italien. Spartacus tvingades motvilligt vända tillbaka

söderöver. Snart nog befann han sig på nytt i Syditalien.

Den slutliga uppgörelsen

År 71 lyckades Roms rikaste man, Marcus Licinius Crassus, övertala senaten att han skulle få i uppdrag att utrusta en armé för att krossa Spartacus. Hans armé bestod till slut av åtta legioner. Snart nog ställdes de öga mot öga mot Spartacus trupper. När två av de romerska legionerna inledde ett anfall mot slavarmén utan att invänta sin härförares order blev de besegrade. Det var ett kännbart nederlag som påtagligt sänkte stridsmoralen i den romerska armén. Den brutale Crassus bestämde då att man skulle börja tillämpa det fruktansvärda straffet decimering. Var tionde soldat i armén piskades till döds alldeles oavsett om de lytt order eller ej. Straffet gjorde så att soldaterna var tvungna att våga sitt liv mot Spartacus armé om de alls skulle överleva!

Spartacus tvingades retirera till Kalabrien allra längst ned på tåspetsen av det Italiska halvön, Spartacus hade förhoppningar att han skulle kunna övertala sjörövare från Mindre Asien att frakta hans trupper över till Sicilien, men detta misslyckades. Under tiden grävde Crassus arméer en stor vallgrav från kust till kust, så att Spartacus och hans män blev helt avskurna från omvärlden. Spartacus armé hade hamnat i en till synes hopplös situation. Men han

lyckades framgångsrikt genomföra ett utbrytningsförsök. Mot alla odds tog han sig med sin armé över vallgraven. Men hans trupper kunde ändå inte rå på Crassus välrustade styrkor. När de båda sidorna möttes i en avgörande

drabbning vid Lukanien, stupade åtskilliga i Spartacus upprorsarmé, däribland han själv. Hälften av dem som överlevde blev tillfångatagna. Återstoden lyckades i stridsvimlet fly därifrån.

Efterspelet

Spillrorna av Spartacus armé flydde norrut. Där blev de inringade av en armé ledd av en annan romersk härförare, Pompejus, som hade återvänt hem efter ett framgångsrikt fälttåg. Hans legionärer kunde utan svårigheter krossa vad som fanns kvar av Spartacus trupper. Tillbaka i Rom uppträdde Pompejus som en triumfator, vilken hade krossat det stora slavupproret. Crassus var förbittrad. Han tyckte sig ha blivit berövad äran av att ha besegrat Spartacus och dennes

anhängare. För att tydligt demonstrera att det var han som vunnit den avgörande segern lät han korsfästa sina 6000 krigsfångar på fyrtio meters avstånd längs Via Appia, en av de stora vägarna som ledde till Rom. Om Crassus hade hoppats att detta skulle väcka medborgarnas respekt för honom som härförare och ledare, misstog han sig. Hans övergrepp väckte mest fruktan och motvilja. Det stärkte inte hans ställning i maktkampen om att bli Roms obestridde ledare.

Republiken vacklar

I Romarriket fanns på Spartacus tid mycket social oro. Det fanns ett oräkneligt antal slavar i Italien. De många krigen hade gjort de stora jordägarna ännu rikare och ännu mäktigare. De många småbrukarna, som tvingats delta i olika fälttåg

som soldater, hade däremot svårt att klara sin försörjning. Många måste skuldsätta sig. Till slut tvingades de lämna sina egendomar. De blev ett proletariat i samhället. I stor utsträckning sökte de sig till huvudstaden. Det enda de ägde var sitt romerska medborgarskap och sin rösträtt. För att få deras röster hände det inte så sällan att politiker, som ville göra politisk karriär, mutade dem med ”bröd och skådespel”.

Spartacus uppror var ett bevis på att den romerska republiken vacklade. Det skulle bli alltmera uppenbart att denna styrelseform inte hade förutsättningar att överleva. Men de som till slut störtade republiken var inte de maktlösa utan

maktens verkliga män. Två av dem är redan nämnda här i samband med Spartacus uppror: Crassus och Pompejus. År 60 f. Kr skulle de bilda ett TRIUMVIRAT* med en tredje person med ännu större maktanspråk än de själva.

Hans namn var Gajus Julius Caesar. Denne skulle snart ensam ta över makten och lägga grunden till det romerska kejsardömet.

*Triumvirat = latinets tres, tria "tre" och vir "man", som betyder "tre män", tremannakollegium i Republikens Rom.

Frågor

Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet.

Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Var god ooch motivera alltid dina svar.

1. Berätta om Spartacus slavuppror...

2. Vad hade Spartacus för mål med sitt uppror?

vill du tillbaka till schoolsoft klicka här

mvh: ricardo

Copyright 2006 - 2009 VRS-SO BLOGG

Grundad för 500 år sedan av Guru Nanak

Sikhismen var en reaktion mot islam och hinduism, vilka Guru Nanak ansåg bestod av tomma ritualer.

Sikhismen vände sig också mot hinduismens kastsystem.

I världen finns i dag ca 20 miljoner sikher.

De återfinns framför allt i delstaten Punjab i Indien.

I Sverige bor omkring ettusen sikher.

De sikhiska männen känns igen på att de har långt skägg och bär turban över det långa håret.

Stålkam

Dolk/svärd för klippning av håret

Sikhismens grundtanke:

Guru Nanak betonade allas lika värde och Guds absoluta överhöghet och enhet.

Sikerna anser att alla är lika välkomna, alla möts med lika respekt oavsett om man är troende eller inte troende, sikh eller inte sikh, muslim eller hindu, alla blir respekterade lika mycket.

De anser följande:

Om man är muslim så ska man bli en bra muslim.

Om man är hindu så ska man bli en bra hindu.

Om man är kristen så ska man bli en riktig kristen.

Akropolis     

På bilden ser man Akropolis, den höga klippan i Atén. När grekerna bosatte sig i

ett nytt område valde de ofta att bosätta sig på en klippa. Därifrån var det enklast

att försvara sig mot främmande inkräktare. Akropolis är den plats, där atenarna

ursprungligen slog sig ned. Numera ligger på denna klippa det magnifika

Parthenontemplet helgat åt stadens skyddsgudinna Pallas Athena. Akropolis är ett sammansatt ord. Achron betyder höjd och pólis stad eller stadsstat. Ordet politik är för övrigt bildat av pólis. Att definiera vad politik är för något är inte helt lätt. Men en politiker är en person som vill bli folkets representant i olika beslutande församlingar. Att ordet politik har ett grekiskt ursprung förvånar inte. Det var nämligen i det antika Grekland demokratin först växte fram.

Kolonisationsperioden

Under mitten av 1000-talet hade det i Grekland utvecklats en rik bronsålderskultur, där Mykene på halvön Peloponnesos blev ett centrum. Men på 1200-talet kom ett nytt folk in i landet från norr. De kallades dorer. Det fick till följd att en del av den tidigare akajiska befolkningen utvandrade till Mindre Asien. Dorerna försökte försörja sig på jordbruk. När den magra grekiska jorden inte kunde föda en växande befolkning fanns det dem som gav sig ut på havet för att bedriva sjöröveri eller idka handel med andra länder. Dessa grekiska sjöfarare skaffade sig betydande kunskaper om Medelhavet. Under 700- talet blev det vanligt att grekerna började kolonisera* områden i fjärran land när de upplevde att det blev allt svårare att försörja sig på sitt jordbruk. Det hela liknade inte så lite den stora europeiska emigrationen till USA under slutet av 1800-talet.

Staden Miletos på Mindre Asiens kust anlade många kolonier längs Svarta

Havets kust. Spartanerna på Peloponnesos grundade staden Tarent i Syditalien.

Den betydande handelsstaden Korint anlade på Sicilien Syrakusa som snabbt

blev av de viktigaste grekiska städerna. På kuststräckan från nuvarande

Barcelona till Marseille tillkom andra grekiska kolonier liksom på den

nordafrikanska kusten i nuvarande Libyen och Egypten. Överallt valde de

grekiska kolonisatörerna att skapa små mindre statsstater precis som i Grekland.

I början fanns det ett starkt band mellan staden som tagit initiativ till

kolonisationsföretaget och den nyanlagda staden. Men rätt snart gjorde de

nyanlagda stadsstaterna sig helt självständiga.

Den politiska utvecklingen

I de små riken som dorerna skapade i Grekland under 1200-talet styrde en

härförare eller kung som oftast också fungerade som en högste domare. Men på

700-talet utvecklades ridkonsten i Grekland och kavalleriet* blev den viktigaste

delen i dåtidens arméer. Det växte då fram ett riddarväsende, som inte var olikt

det som senare uppstod under medeltiden. Eftersom endast de rikta jordägarna

hade råd att hålla sig med rustning och häst blev de en betydande överklass i

samhället. Kungarna tvingades efterhand bort från makten och aristokratiska*

stormän tog ofta över styret. Men koloniseringen av nya områden och handeln

mellan de grekiska stadsstaterna ledde till ökad köpenskap och handel. I många

stadsstater uppstod en maktkamp mellan den jordägande överklassen och dem

som levde på denna handel och sjöfart.

Den ökade handeln ledde också till att bondebefolkningen fick allt svårare att

klara sig i många stadsstater. Eftersom det var betydligt billigare att köpa in korn

från Svarta Havet kunde i längden inte bönderna på det grekiska fastlandet

konkurrera med den importerade spannmålen. Många skuldsatte sig och

tvingades sälja sina egendomar. I de grekiska stadsstaterna uppstod starka

sociala spänningar. Under en period från 650 till 500 f.Kr, blev det vanligt i

många grekiska stadsstater att så kallade tyranner tog makten. I det gamla 

Grekland var en tyrann inte någon härskare som med våld förtryckte sina undersåtar.

Det var i stället en härskare som fått makten därför att han sagt sig vilja

kämpa för folkets stora flertal mot samhällets maktelit. Men denna epok i

Greklands historia blev kortvarig. I flertalet stadsstater började det växa fram

alltmera demokratiska styrelseformer.

Stadsstaten Aten

Störst och mäktigast av alla stadsstater var Aten, som omfattade halvön Attika.

Atenarna bodde i ett mycket kargt område, där man inte kunde försörja sig på

vad jorden gav. Tidigt började atenarna att driva handel över haven. Från

hamnen i Pireus skeppade de ut stora mängder oliver och vin, som de med

framgång kunde odla på sina magra jordar. Sedan hemförde de spannmål i stor

mängd från Krimhalvön i Svarta havet. Från Orienten* kunde de skeppa hem

alla möjliga orientaliska lyxvaror.

Men stadens styrde fram till 500-talet före vår tideräkning av den jordägande

aristokratin. De som skaffat sig förmögenheter genom handel och köpenskap var

missnöjda med stadens styresform. De alltmera skuldsatta bönderna vars arbete

blev alltmindre lönsamt var inte mindre kritiska till den rådande samhällsutvecklingen.

Det var i den situationen som stadens ledande råd gav en av sina

egna, Solon, i uppdrag 594 f.Kr att reformera stadens styrelse. Han genomförde

inledningsvis en skuldsanering som gjorde att fattiga bönder inte längre behövde

göra några dagsverken hos de rika jordägarna för att betala av sina lån.

Sedan genomförde Solon en statsreform som innebar att den jordägande

aristokratins maktmonopol försvann. Alla som hade råd att göra ryttartjänst i

armén hade möjlighet att kandidera om statens viktigaste ämbeten. De som hade

råd att utrusta sig som fotsoldater i de så kallade hoplitfalangerna* blev

medlemmar i ett folkrådet. Avslutningsvis fick alla fria män i Attika – alltså

inte slavar - delta i folkförsamlingen. Med tiden blev det så att folkrådet blev

stadsstatens styrande organ och under senare delen av 500-talet kunde alla

stadens medborgare bli invalda där. På detta sätt växte det fram en demokrati i

Atén.

Krigarstaten Sparta

Men det fanns områden i Grekland, där utvecklingen gick i en helt annan

riktning. Spartanerna på halvön Peloponnesos hade skapat en krigarstat. Jorden

där brukades av livegna* heloter*. Spartanerna själva ägnade hela sin tid åt att

träna sig för krig. När gossarna var 12 år gamla sändes de till internat, där de

systematiskt skulle förbereda sig för soldatlivet. De skulle lära sig att leva utan

mat under långa perioder. De skulle lära sig att uthärda köld och extrem värme.

Att leva spartanskt – att aldrig unna sig någon lyx – har blivit ett begrepp.

I Spartas krigarstat hyllade man principen att alla krigare skulle vara jämlika,

men i realiteten var det en klick familjer som hade gjort sig till stora jordägare

som också innehade den politiska makten. I Sparta fanns två kungar som skulle

styra.

Till sin hjälp fanns det de äldstes råd bestående av 29 medlemmar som

alla skulle vara över 60 år gamla. Statens ledande ämbetsmän, eforerna, valdes

enbart på ett år i taget. Detta var en statsbildning som inte skapade utrymme för

något nytänkande.

Frågor

Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet.

Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar

Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.

Ibland är det du själv som ska tycka till!

1. Vad var det som drev grekerna att kolonisera andra delar av Medelhavet?

2. Hur växte demokratin fram i Aten?

3. Hur styrdes Sparta?

vill du tillbaka till Schoolsoft klickar du här!

mvh: ricardo  :-D

Copyright 2007 - 2009 VRS-SO BLOGG

Ganges
På Hindi heter Hinduernas viktigaste flod Ganga. Den är 2506 kilometer lång och den försörjer ungefär 300 miljoner människor med vatten, men det är inte därför den är så viktig.
Ungefär 50 000 hinduer badar i Ganges varje dag för att få del av dess heliga kraft. De doppar sig många gånger i vattnet och dricker av det. De för samman händerna och bugar mot den uppgående floden, medan de läser böner. Men varför? Ganges är väl en vanlig flod som vilken annan som helst?
Nej! För en hindu är floden den allra viktigaste floden, de kallar den Ganga Ma, moder Ganges, gudarnas gåva till människorna.
Myten säger att Ganga är dotter till Himalaya, hon kommer från himlen. Ganga föll våldsamt från himlen men
hennes fall lindrades av Shivas hjässa
och därför avbildas Shiva ofta med
henne i håret.
Hennes symboler är lotusblomman och ett vattenkrus.
Floden är kantad av vallfärdsorter till exempel Badrinath, Hardwar, Allahabad och Varanasi.

Allahabads vallfärds plats vid Ganges är en mycket viktig plats. Där firas Kumbh Mela festen vart tolfte år och där finns massor av tempel.

Varanasi
Den viktigaste vallfärdsorten är Varanasi, hinduernas heliga stad.
Varansi har en massa tempel, nästan 1500 stycken, men det är inte de som lockar dit de stora massorna i första hand. Ganges lockar. Här badar man och dricker av vattnet, man fyller flaskor för att få med sig lite vatten hem, man läser böner och mediterar. Dessutom kremerar man sina döda här.
Att få bli kremerad vid Ganges och att få sina aska nedlagd i floden är varje hindus högsta dröm.
Ganges är också ett stort problem för indierna eftersom vattnet inte är särskilt rent, avföring blandas med aska och utsläpp från industrier.
Det verkar livsfarligt att dricka och en västerlänning ryggar säkert baklänges när de ser att folk badar i det smutsiga vattnet. En hindu däremot ser saken på ett helt annat sätt.
Hindun förklarar att vattnet är absolut rent eftersom floden renar sig själv, den kan inte bli oren.

För en hindu är religionen en stor del av vardagen.
Tidigt på morgonen samlas familjen till morgonbön framför ett altare i hemmet.
På altaret finns ofta små statyetter som symboliserar olika gudar, frukt och ris.
Efter den korta gudstjänsten som består bland annat av en cermoni där familjen kupar händerna över en eldslåga och ber om att bli lika rena som elden och olika böner, äter man upp frukten och riset, det är en gåva från gudarna.
Denna enkla ”puja” utförs i de flesta hinduiska hem varje morgon.

De som är renlärliga hinduer vill inte släcka något liv. Alla liv är värda lika mycket och därför vill man inte döda något. Allt liv är heligt. Därför äter de flesta Hinduer inte kött.
De lågkastiga äter ibland kött, det är en anledning till att de är så föraktade. Det finns andra undantag men de flesta hinduer respekterar allt liv.
En del djur i Indien är så heliga att de tillbeds som gudar.
Att kor är heliga i Indien är välkänt, på indiens gator går massor av kor omkring och äter allt de kan hitta.
Ingen bonde skulle kunna slakta en ko hur gammal eller sjuk hon än är.

I skolan pratar man ofta om religionen, en av skolans uppgifter är att föra den oerhört rika kulturskatten vidare.
Man berättar för varandra om gudarnas gärningar och diskuterar mycket.

hinduns världsyn

i mitten av våran värld reser sig ett berg, Meru och runt det berget finns kontinenter och hav.

Jorden är formad som en skiva, under och över den finns himlar (svarga) och undejordiska strafforter (naraka) i både himlarna och helvetet (naraka betyder helvete) bor levande varelser §I himlarna bor gudar, naturandar, djur och människor.

I helvetet finns olika sorters demoner.I svarga och naraka vistas man en kort tid innan man återföds på nytt. Där får man frukten av sina gärningar.

Templet
Gudstjänstlokalen är ett rikt utsmyckat tempel som är inrett för att sudda ut gränsen mellan det gudomliga och människorna.
Många hinduer går till templet varje dag för att be till gudarna och offra något.
Templet är den viktigaste och oftast den rikaste byggnaden i byn.
Många hinduer ger gåvor till templen, det är bra för Karma och bra för templen. Många tempel är otroligt rika trots att stora delar av befolkningen är väldigt fattiga.
I templet kan man möta gudarna men också få utbildning, träffa folk och få en stor dos kultur.
Ingången vetter mot öster för att möta soluppgången, efter ingången kommer man till en eller flera hallar och sedan till det heligaste rummet, Garbagriha. Rummet är mörkt, trångt och väggarna är ojämna. Det är byggt för att likna en grotta, grottor är extra heliga i Indien.
Endast prästerna får komma in i det heligaste rummet.

Högtider
Dagen efter nyårsfirandet varje år hålls en stor högtid vid varje tempel. Då vallfärdar pilgrimer till templet och gudarna bärs ut ur templet för att möta människorna. Det är för att ge Gudens heliga livskraft till byns alla människor, djur och åkrar.
Då förekommer processioner, danser och musik.
Pilgrimerna kommer för att beundra det vackra templet, offra till gudarna, för att be och för att meditera.
Ingen religion har så många fester och högtider som hinduismen. De firar till exempel Holifesten, Divalifesten, Maha-Shivaratri, Dashahra och var tolfte år Kumbh Mela.

Holifesten är en glad fest till minne av Krishnas upptåg med herdar i sin ungdom.
Man kastar färgpulver eller häller färgvatten över varandra och en massa eldar tänds.
Kvinnor har rätt att smiska alla män de möter. Färgglada karnevalståg drar genom städerna.

Divalifesten är en nyårsfest och en ljushögtid som firas bland annat för att hylla rikedomens gudinna Lakshmi. Man tänder ljus i alla hus, på alla gator och på alla torg.
Om man behöver öppna ett bankkonto anses detta vara rätt tillfälle.
Man skickar iväg raketer och smällare, man tänder lyktor och oljelampor och man ger varandra presenter. Divali är en efterlängtad helg.

Maha-Shivaratri är en stor fest för Shiva, den kallas ofta den stora Shivanatten. Man fastar, vakar och mediterar. Maha- Shivaratri är på våren (mars- april).

Dashahra är till guden Ramas ära. Den pågår under tio dagar på hösten. Då spelar man olika pjäser ur Ramayana som handlar om Vishnus sjunde inkarnation Rama.
På vissa ställen i Indien firas festen till guden Durgas ära. Då avslutas festen med att man kastar en staty av gudinnan i en sjö eller flod.

Kumbh Mela är en fest som bara äger rum vart tredje år, den viktigaste Kumb Mela festen äger rum vart tolfte år. Det är världens största fest.
Män och kvinnor i alla åldrar och alla kaster kommer till Allahbad där man kan ta sig till platsen där floderna Ganges och Yamuna flyter ihop med en tredje, osynlig och mystisk flod, Sarasvati.
Här utför man olika badritualer på olika baddagar som man räknar ut när de inträffar genom att studera stjärnorna.
År 2001 inträffade denna allra heligaste baddag den 24 januari. Denna dag kallas Mauni Amavasya.
Den sista baddagen är den 21 februari, sedan ska de miljoner indier som tagit sig till Varanasi ta sig hem igen på de överfulla bussar och tåg som de kom med.
Förhoppningsvis har de känt gemenskap med gudarna, fått en ny andlig dimension på sin vardag eller i alla fall en flaska vatten från Ganges med sig hem.

Symboler

Den färgade prick som hinduer, särskilt kvinnor, har i pannan kallas tilaka, bottu, bindiya, kumkum eller bindi. Pricken är en symbol för fromhet och signalerar att personen ifråga är hindu. Pricken symboliserar också det tredje ögat, det öga som ser inåt, mot Gud.

Idag är det mindre vanligt att män har denna prick.

Tidigare har ogifta kvinnor haft en svart prick, medan gifta kvinnor hade en röd prick