Historik

Sveriges första riksdag hölls i Arboga 1435.
Det var dock först vid Gustav Vasas två riksmöten som ägde rum i Västerås år 1527och 1544 som alla fyra stånden, adeln, präster, borgare och bönder, var med och bör därav ses som Sveriges  första riksdag.

Under 1600 – talet utarbetades former för hur riksdagen skulle arbeta.
Under karolinska väldet 1620 – 1720 blev riksdagens roll obetydlig.
Under frihetstiden 1718 - 1772  kom den första partierna ”Hattar” och ”Mössor”.

under Gustav III regim förde riksdagen en borttynande tillvaro.

 

År 1809 fick Sverige en ny författning.
Den innebar en delning av makten mellan kungen och riksdagen, som fortfarande bestod av de fyra stånden.

Även domstolar och myndigheter fick en självständig ställning och JO-ämbetet inrättades.

Maktdelningsläran, som skilde mellan lagstiftande, dömande och verkställande makt, utövade stort inflytande på 1809 års regeringsform och var inspirerad av influeser från den amerikanska och franska revolutionen.

1809 års reform gällde fram till 1974 dock med med stora ändringar.

Reformen innebar att både kungen och riksdagen fick stifta lagar och att kungen var tvungen att lyssna av med riksdagen angående sina beslut.

Press- ,tryck och yttrandefrihat infördes.

Riksdagsordningen som gäller även idag tillkom år 1810.

Sverige styrdes dock ej av en vald regering utan indirekt av kungen fram till 1905.

Ståndsriksdagen avskaffades år 1865 och ersattes av en tvåkammar riksdag. Anledningen till avskaffandet var att samhällsutvecklingen hade skapat nya grupper i samhället som var tvungna att få bli representerade i riksdagen.

 

1867 instiftas tvåkammarriksdagen.

Första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar.

Den ansågs representera "bildningen och förmögenheten". Endast män var dock valbara på grund av ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor.

• hade fyllt 35 år
• samt
  • a) ägde en fastighet taxerad till minst 80 000 riksdaler eller
  • b) hade en skattepliktig inkomst på minst 4 000 riksdaler.

Endast 6 000 personer i hela landet uppfyllde dessa krav

 

Vid val till andra kammaren under 1800-talet var rösträtten begränsad till män och för rösträtt krävdes innehav av fast egendom eller erlagd skatt på en årlig beskattningsbar inkomst. Valbar var den som hade rösträtt och fyllt 25 år, vilket innebar att endast 21 procent av rikets alla män över 21 år hade rösträtt till andra kammaren. Svensk medborgare var ju även det ett självklart krav.

Rösträttsfrågan kom att debatteras livligt från 1860 - talet, då krav på en i praktiken allmän rösträtt fördes fram. Allmän rösträtt för män vid val till andra kammaren genomfördes år 1909. Dock ska det tilläggas att de män som inte hade betalt sina skulder innan valet ägde rum fick inte rösta. Detta gynnade de konservativa eftersom de flesta arbetarna hade skulder som de inte kunde betala dessutom skulle man ha fullgjort värnplikten.

Rösträttsreformen 1909 innebar att andra kammarens väljarkår ökade från 9,5 procent till 19 procent av den totala folkmängden. Rösträttsåldern höjdes från 21 till 24 år. Män som levde av fattigvården, ej hade fullgjort värnplikt och kvinnor saknade generellt rösträtt.

År 1918 infördes allmän och lika rösträtt för män, och år 1921 för kvinnor, och inte förrän då blev riksdagen fullt ut en demokratisk representation för hela folket.

1989 togs lagen om att omyndighetsförklarade ej får rösta bort och nu har alla i Sverige som har valbar ålder, 18, rösträtt.

Efterhand sänktes även rösträttsåldern, vid t.ex andrakammarvalet 1944 var rösträttsåldern 23 år. Till valet 1976 sänktes rösträttsåldern från 20 år till 18 år.

Jämsides med den allmänna rösträtten utvecklades och accepterades allmänt det parlamentariska styrelseskicket, som innebär att regeringen för sin existens är beroende av riksdagens stöd.

År 1970 övergavs tvåkammarsystemet och en kammare med 350 ledamöter infördes. Samtidigt gjordes utskottsväsendet om. Systemet med olika utskott för lagfrågor respektive budgetfrågor övergavs och 16 utskott för olika ämnesområden, fackutskott, inrättades.

Tre år senare, 1974, fick Sverige en ny författning. Parlamentarismens principer skrevs in i författningen och talmannen tilldelades en central roll vid bildandet av regeringar.

Från 1976/77 har Sveriges riksdag 349 ledamöter.

I övriga norden fick Danmark lika och allmän rösträtt 1914/15, Finland 1905/6, Norge 1913

Frankrike infördes allmän och lika rösträtt 1944 och Schweiz till riksdagsvalet 1971. Sista landet i europa där kvinnor fick rösträtt var Liechtenstein där kvinnor fick vänta till 1986 innan de fick allmän rösträtt.

Idag har vi val i Sverige vart fjärde år. Fram till 1994 var det val till riksdagen var tredje år.

Valet skall alltid äga rum tredje söndagen i september de år som det är valår. I år blir det 17 september.
Valsystemet är proportionellt. Det innebär att sammansättningen av t.ex riksdagen ska motsvara väljarnas sammansättning och politiska uppfattning.

Vilka får rösta till Sveriges riksdag:
Svenskar som fyllt 18 år senast på valdagen.

Vilka får rösta i kommunalvalen.
Rösträtt vid val till landstings- och kommunfullmäktige har svenska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och som är folkbokförda inom landstinget respektive kommunen. Medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare) samt medborgare i Island och Norge har också rösträtt under samma förutsättningar. Övriga utländska medborgare har rösträtt om de har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd före valdagen. Man röstar i det distrikt som man varit folkbokför minst 30 dagar innan valet.

Svenskar som befinner sig utomlands på valdagen kan poströsta.

hallå där! hät får ni följande länkar till hela delmomentet SH. Lag och Rätt!

• målbeskrivning
• de 4 grundlagarna...
• GRUNDLAGARNA
• olika typ av straff
• Sveriges Domstolsväsen...

ÖVNINGAR:

• RÄttegångsspel
• att tänka på ...

Alla länkarTILL SO - delmomentet SH- Lag och Rätt

• LAGEN
• DOM
• POLICE

Österrike äger rättegången mot Josef Fritzl

1.Vad gör alla inblandade personer under rättegången. Vem är vad?

2. Förstår ni vad de säger

3. Förstår ni vad domen innebär?

4. Tycker ni att tingsrätten dömde rätt?

Godkänt 

Känna till hur lagar stiftas i Sverige

Känna till hur svenska domstolsväsendet är uppbyggt

Känna till hur en domstolsförhandling går till

Känna till vilka olika personer/funktioner det finns vid en domstolsförhandling

Känna till straffrätt, civilrätt och offentlig rätt samt grundlagarna

Känna till de vanligaste brotten i brottsbalken

Känna till de påföljder (straff) som domstolen kan döma till

 VG

ha fördjupade kunskaper och kunna jämföra och diskutera olika påföljder och straff.

Kunna resonera om sambandet brott och straff

Kunna ha en jämförande infallsvinkel i resonemanget

 MVG

Som G och VG fast med högra kvalitet i resonemang och svar.

Böter
Två typer av böter.
Penningböter utdelas vid lindrigare trafikförseelser. Köra moped innan 15 år eller på motorväg. Fortkörning på landsväg kan ge böter beroende på hur mycket för fort man kört och på vilken sträcka.

Dagsböter kan utdelas för andra trafikförseelser. T.ex rattfylla och vårdslöshet i trafik.
Dagböterna byggs upp av två olika variabler.
Antalet dagsböter den åtalade får beror på hur allvarligt brottet är.
Hur stor varje dagsbot blir i kr beror på hur stor inkomst den skyldige har. Tanken är att böterna skall vara lika kännbara oavsett vilken inkomst man har.

Fängelse
De allvarligaste brotten i Sverige döms till fängelse. Kortaste straffet är 14 dagar längsta livstid. Sverige har inte dödsstraff längre det avskaffades i fredstid 1921 och i krigstid 1972. Senaste arvrättade personen i Sverige var Anders Ander 1910 för ett rånmord.
En person kan om han sköter sig bli villkorligt frigiven efter 2/3 av strafftiden. Livstidsdömda måste ansöka om nåd hos regeringen.

Villkorligt dömd
Om rätten tror att den åtalade kan hålla sig ifrån brott döms denna till villkorligt. En prövotid på 2 år. Begås brott då blir det fängelse.

Skyddstillsyn
Den dömde får en övervakare som skall se till att den dömde sköter sig. Oftast ett år.

Särskild vård
Rättspsyk kan tilldömas en person som anses för sjuk för att sitta i fängelse. Om en person begått mord som psykisk sjuk krävs ett särskild utskrivningstillstånd innan han/hon blir fri.
LVU och LVM är typer av straff där ungdomar och missbrukare kan tvångssättas i skolhem eller avvänjnings hem.

De allmänna domstolarnaTingsrätt
Det finns idag i Sverige 50 tingsrätter. Detta genom att man på senare år slagit ihop ett flertal tingsrätter bl.a av kostnadsskäl.
Danderyd tillhör Attunda tingsrätt fd Södra Roslagstingsrätt. Man blir åtalad vid den tingsrätt som brottet begås.
i tingsrätten tas alla brottsmål som mord, misshandel och skattebrott upp. Tingsrätten avgör även tvister mellan två parter så kallade tvistemål. Den som krävt domstolsförhandlingar kallas ”kärande” och den anklagade ”svarande”. Ett tvistemål slutar ofta med förlikning men om inte så är fallet avgör domstolen skadeståndet. Det kan då bli högre eller lägre än det belopp man krävt från början. Den förlorande partnern får även stå för den segrande partnerns rättegångskostnad.
Tingsrätten tar även upp fall som rör ärenden som adoption, bodelning, förvaltare och god man.

I tingsrätten är uppbyggd på följande sätt:
1 domare/ordförande, en röst samt utslagsröst vid lika läge.
3 nämndemän, 1 röst var.
1 tingsnotarie ingen röst.

Nämndemännen är ”vanliga” icke juridiskt utbildade personer. De är tillsatta efter den politiska bilden som finns i den kommun som tingsrätten ligger. Att vara nämndeman är ett förtroende uppdrag. De har ett viss lön för att delta.
Alla domar i tingsrätten kan överklagas av båda parter till hovrätten.

Hovrätten
I Sverige finns idag 6 hovrätter:
Övre Norrland i Umeå
Nedre Norrland i Sundsvall
Svea Hovrätt i STHLM på riddarholmen
Göta Hovrätt i Jönköping
Västra Sverige i Göteborg
Skåne och Blekinge i Malmö

I hovrätten finns både nämndemän och och domare. Det är 2 st nämdemän och 3 st domare.

Man kan överklaga en dom i hovrätten till högsta domstolen. det är endast Högsta domstolen själva som kan besluta om att ta upp fallet. För att de skall ta upp domen krävs bl.a att domen kommer bli vägledande inom en viss fråga, prejudicerande eller att nya bevis i målet framkommit.

Högsta Domstolen

En dom som överklagas i hovrätten kan tas upp i HD men för att detta skall ske krävs det att HD:s dom/beslut i det aktuella fallet skall bli vägledande/prejudicerande i fall/domar/brott som är liknande det aktuella fallet eller att nya bevis har kommit fram i det aktuella fallet.
Finns en i Sverige ligger vid slottet/ riksdagen i Gamla stan.

Här jobbar endast väldigt erfarna juridiskt utbildade personer.

Det arbetar 16 st domare i högsta domstolen och hur många som arbetar på ett fall varierar från 5 - 16 st. Domarna i HD kallas för justitieråden. De utnämns av regeringen.

En dom i HD går ej att överklaga.

Om det skulle komma fram nya bevis i ett fall som tagits upp och där beslut/dom fällts i HD kan man begära resning. Detta sker väldigt sällan.

Förvaltningsdomstolar
Länsrätt

det finns 23 st länsrätter i Sverige
Tvist mellan enskild person och myndighet/kommun avgörs i länsrätten. Frågor som ofta tas upp är LVU och LVM.
Andra fall kan vara skattemål. Indragning av körkort.
beslut i länsrätten kan överklagas till:
Kammarrätten

4 st i Sverige
Beslut här kan i vissa fall överklagas till:
Regeringsrätten. 

Specialdomstolar
avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

källa www.dom.se

 

ordet Polis betyder administrativ enhet.