"iLa Invencible!" Museo del Prado, Madrid 1892. Óleo sobre lienzo, 130 x 420 cm

Den spanska armadan (spanska: Grande y Felicísima Armada)  

Var en spansk flotta på 130 fartyg som seglade från staden Lissabon i slutet av maj 1588 under befäl av hertigen av Medina Sidonia, med syfte att eskorterar en armé från Flandern för att invadera England.

Medina Sidonia var en aristokrat utan sjöledning erfarenhet men blev befälhavare av kung Filip II. Syftet var att störta drottning Elizabeth I och hennes etablering av protestantism i England, att stoppa engelsk inblandning i den holländska revolten och att stoppa den skada som orsakats av engelska och holländska kaparfartyg som störde spanska intressen i Amerika.

De var snabbare och mer manövrerbara än de större spanska galeonerna, vilket gjorde det möjligt för dem att skjuta på Armada utan förlust när Armada seglade österut utanför Englands sydkust.

Armadan kunde ha ankrat i "The Solent" mellan Isle of Wight och det engelska fastlandet och ockuperat Isle of Wight, men Medina Sidonia fick order från kung Filip II att möta Alexander Farnese, hertig av Parmas styrkor i Nederländerna så England kunde invaderas av Parmas soldater och andra soldater som transporterades i Armadas skepp.

Engelska vapen skadade Armada, och ett spanskt skepp fångades av Sir Francis Drake i Engelska kanalen.

Armadan ankrade utanför Calais I väntan på meddelanden från hertigen av Parma spreds Armadan av en nattattack med engelsk eldskepp och övergav sitt möte med Parmas armé, som blockerades i hamnen av holländska flygbåtar. 

I det efterföljande slaget vid Gravelines skadades den spanska flottan ytterligare och riskerade att gå på grund på den holländska kusten när vinden ändrade sig. Armadan, som drevs av sydvästliga vindar, drog sig tillbaka norrut, med den engelska flottan som drev den upp längs Englands östkust. 

När Armada återvände till Spanien runt Skottland och Irland, stördes den ytterligare av stormar. Många skepp förliste vid Skottlands och Irlands kuster, och mer än en tredjedel av de första 130 skeppen misslyckades med att återvända till Spanien.

Som historikern Fernández de Correa förklarar: "Philip II försökte invadera England, men hans planer misslyckades. Detta berodde på hans egen misskötsel, inklusive utnämningen av en aristokrat utan marin erfarenhet till befälhavare för Armada, men också på olyckligt väder, och oppositionen från engelsmännen och deras holländska allierade, vilket inkluderade användningen av eldskepp som seglade in i den förankrade Armada".

Expeditionen var det största engagemanget under det odeklarerade anglo-spanska kriget. Följande år organiserade England en liknande storskalig kampanj mot Spanien, den engelska Armada, ibland kallad "mot-Armadan 1589", som också misslyckades.

Etymologin

Ordet armada kommer från spanskan: armada, som är besläktat med engelsk armé.

Ursprungligen från latin: armata, particip av armare, 'att beväpna', som används i romanska språk som ett substantiv för väpnad styrka, armé, flotta, flotta.Armada Española är fortfarande den spanska termen för den moderna spanska flottan.

Bakgrund

Det första dokumenterade förslaget på vad som kallas den spanska armadan var sommaren 1583 när markisen av Santa Cruz, röd av stolthet över sin seger på Azorerna, Álvaro de Bazán, riktade förslaget till Filip II att dra fördel av det för att attackera England .

Kung Henrik VIII började den engelska reformationen som en politisk övning över sin önskan att skilja sig från sin första fru, Katarina av Aragon. Med tiden blev England allt mer i linje med den protestantiska reformationen som ägde rum i Europa, särskilt under Henrys son Edward VI:s regeringstid. 

Edward dog barnlös och hans halvsyster Mary besteg tronen 1553. Maria och hennes man, Filip II av Spanien, började återhämta det romersk-katolska inflytandet över kyrkliga angelägenheter. 

Hennes försök ledde till att mer än 260 personer brändes på bål, vilket gav henne smeknamnet "Bloody Mary".

Marias död 1558 ledde till att hennes halvsyster Elizabeth tog tronen. Till skillnad från Mary var Elizabeth fast i det reformistiska lägret och genomförde snabbt många av Edwards reformer. Philip, som inte längre var med monark, ansåg att Elizabeth var en kättersk och olaglig härskare över England. 

I den katolska kyrkans ögon hade Henry aldrig officiellt skilt sig från Catherine, vilket gjorde Elizabeth olaglig. Det påstås att Philip stödde planer för att få Elizabeth störtad till förmån för sin katolska kusin och arvinge, Mary, drottning av Skottland. 

Dessa planer omintetgjordes när Elizabeth lät fängsla Mary 1567; Mary tvingades abdikera Skottlands krona till förmån för sin son James VI; Elizabeth tvingades låta avrätta Maria, slutligen 1587, på grund av ständiga komplotter mot Elizabeth som utfördes i Marias namn. Elizabeth svarade också mot Philip genom att stödja den holländska revolten mot Spanien, samt finansiera kapare för att plundra spanska fartyg över Atlanten. Hon hade också förhandlat fram en varaktig handels- och politisk allians med Marocko.

Som vedergällning planerade Philip en expedition för att invadera England för att störta Elizabeth och, om Armada inte var helt framgångsrik, åtminstone förhandla om religionsfrihet för katoliker och ekonomisk kompensation för krig i de låga länderna.

Genom denna strävan skulle det engelska materiella stödet till Förenade provinserna, den del av de låga länderna som framgångsrikt hade skiljt sig från det spanska styret och engelska attacker mot spansk handel och bosättningar i den nya världen upphöra. 

Filip fick stöd av påven Sixtus V, som behandlade invasionen som ett korståg, med löfte om en subvention om Armada skulle göra land. Betydande stöd för invasionen förväntades också från engelska katoliker, inklusive rika och inflytelserika aristokrater och handlare.

En räd mot Cádiz, ledd av kaparen Francis Drake i april 1587, hade fångat eller förstört omkring 30 fartyg och stora mängder förnödenheter, vilket satte förberedelserna tillbaka med ett år. 

Det finns också bevis för att ett brev från Elizabeths säkerhetschef och spionmästare, Sir Francis Walsingham, till hennes ambassadör i Istanbul, William Harborne, försökte initiera Osmanska imperiets flottmanövrar för att trakassera spanjorerna, men det finns inga bevis för framgången. av den planen.

Prinsen av Parma rådfrågades först av Filip II 1583. Alexander betonade att tre villkor måste uppfyllas för att nå framgång; absolut sekretess, säkra innehavet och försvaret av de holländska provinserna och hindra fransmännen från att blanda sig i antingen ett fredsavtal eller genom att så splittring mellan det katolska förbundet och hugenotterna. 

Sekretess kunde inte upprätthållas vilket gjorde företaget mycket mer komplicerat. Philip kombinerade slutligen Parmas plan med Santa Cruz, till en början underhöll han en trippelattack, som började med en avledningsräd mot Skottland, medan huvudarmadan skulle inta antingen Isle of Wight eller Southampton för att etablera en säker ankarplats i The Solent. Farnese skulle sedan följa efter med en stor armé från de låga länderna som korsade Engelska kanalen.

Den utsedda befälhavaren för Armadas sjöstyrkor var den mycket erfarna markisen av Santa Cruz medan Alexander Farnese skulle ha befäl över invasionsstyrkan. Tyvärr dog Santa Cruz i februari 1588 och hertigen av Medina Sidonia, en hovman, tog hans plats. Medan en kompetent soldat och framstående administratör, Medina Sidonia hade ingen marin erfarenhet. Han skrev till Philip och uttryckte allvarliga tvivel om den planerade kampanjen, men hans budskap hindrades från att nå kungen av hovmän på grund av att Gud skulle säkerställa Armadas framgång.

Källan

Colin Martin, Geoffrey Parker, The Spanish Armada, Penguin Books, 1999,

Casado Soto, José L.: Atlantic shipping in sixteenth-century Spain and the 1588 Armada, in Rodríguez-Salgado, M. J. och Simon Adams (eds.): England, Spain and the Gran Armada, 1585–1604. Edinburgh: John Donald, 1991.

#Ricar21588

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1939–1945     Andra världskriget bröt ut när Tyskland anföll Polen den 1 september 1939. Två dagar senare, den 3 september, förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.   Under åren 1940-1941 utvidgades kriget till stör...

Kolonialism är staters eller gruppers erövring och övertagande av landområden i andra delar av världen.  Kolonialism kan också handla om hur en stat och en befolkning har försökt att införa sin egen kultur i ett annat område. Det finns olika ...

    Foto RR Ampuries/Katalonien Transportering av Amphoraes     Handel har pågått så länge som människor har behövt eller velat ha något som andra hade och de inte gjorde. Byteshandel med varor och handel in natura utvecklades till mer...

Den offentliga sektorn inkluderar staten, regionerna och kommunerna. Ett stort ansvarsområde för den offentliga sektorn är välfärden i landet. Precis som hushållen gäller det för den offentliga sektorn att hushålla med sina inkomster och utgifter. ...

Isokrates (436-338 f.v.t.) var en forntida atensk retoriker, karakteriserad som en av de mest framstående talare på sin tid, även om det verkar som att han begränsade sig till att skriva tal och inte tala dem själv.  Hans mest anmärkningsvärda v...