Riksdagens talman har en central roll vid bildandet av en ny regering.

Sverige skiljer sig från andra demokratier där statschefen brukar ha denna uppgift.

Talmannens uppgift är att så snart som möjligt få fram en ny statsminister som kan bilda regering.

Slutpunkten i processen är att riksdagen röstar om det förslag talmannen lägger fram. Förslag till ny statsminister Det är endast talmannen som har rätt att lägga fram förslag till ny statsminister för kammaren. Då en regering ska avgå vänder sig statsministern till talmannen som entledigar (avsätter) regeringen.

Samtidigt begär talmannen att regeringen ska vara kvar som en övergångsregering.

En övergångsregering anses endast kunna handlägga löpande frågor och inte ta några politiska initiativ. Den är förbjuden att utlysa nyval. Överläggningar med partiledarna Talmannen ska sedan överlägga med ledarna för samtliga riksdagspartier och de vice talmännen.

Samtalens antal och omfattning beror på hur komplicerad den politiska situationen är. Det vanliga är att talmannen ger en eller flera partiledare tillsammans i uppdrag att undersöka möjligheterna att få till stånd en regering med utsikt att få stöd i riksdagen. Genom dessa samtal får talmannen underlag för att bedöma vem riksdagen kan tänkas godkänna som ny statsminister.

Efter varje val väljer riksdagen talman. Om det sker skifte på posten är det den nyvalde talmannen som ska lägga fram förslag till ny statsminister för riksdagen. För att inte förlora tid förutsätts att den avgående talmannen förbereder regeringsskiftet genom att diskutera med partiledarna direkt efter att en regering avgått. Den avgående talmannen är alltså behörig att entlediga en regering och uppmana den att vara kvar som övergångsregering. 

källa: Riksdagen.se

Sverige har fyra (4) grundlagar:

Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.

Grundlagarna står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i våra övriga lagar aldrig får strida mot vad som står i grundlagarna.

Grundlagarna är svårare att ändra än andra lagar. Det ska finnas tid för eftertanke och konsekvenserna måste vara särskilt väl genomtänkta. Tanken med detta är att demokratin ska skyddas.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett allmänt val mellan de två besluten. Riksdagen ska inte kunna fatta förhastade beslut som inskränker människors fri- och rättigheter.

Om riksdagen har fattat ett första beslut om att ändra i en grundlag kan riksdagen besluta att en folkomröstning ska hållas. Resultatet av en sådan folkomröstning är bindande. Det innebär att om resultatet blir nej får riksdagen inte ändra i grundlagen. Denna möjlighet infördes 1980 men har aldrig använts.