börjar faktiskt på slutet av första världskriget och kommer att identifierats som en tid med stora ekonomiska svängningar och diktatoriska perioder.

Vi vet nu, att Tyskland genomgick på slutet av första världskriget stora förändringar; socioekonomiska plus att man tappade förstås ledarskapet i kontinenten. Europa egentligen förberedde sig inför mycket stora förändringar i form av några lyckliga år med stora rikedomar men det hela slutade inte så bra som man trodde. Följderna blev väldigt dramatiska med stora börs krascher, företag som gick i konkurs, depression och den stora inflationen.

Allt detta var mest märkbart i Tyskland, förstås, där det rådde stor besvikelse och vrede efter slutet på kriget och allt man förlorat och dessutom var man då tvungen att betala enorma summor i skadestånd.

Man letade då snabbt upp en sk. syndabock som man också hittade. Judarna.

Hårdast drabbades medelklassen och de lägst stående, de hade inga tillgångar. Alla deras tillgångar och besparingar bestod av kontanter och värdepapper. När sedan inflationen kom och bankerna började trycka upp nya sedlar i en otroligt tempo blev dessa tillgångar inte värda mycket.

Ofta var det inte ens en bråkdel av vad man numera fick i lön. Många personer fick t.o.m hämta sin lön i skottkärra!

Denna period, dvs. mellakrigstiden kan ses som en förberedelse tid. En tid fylld av propaganda och kanske för att hitta tillbaka till den förlorade nationen.

Oroliga tider...

• Tysklands kejsare hade abdikerat efter nederlaget under 1918-t.

• I Ryssland hade revolutionen vunnit samhället, vilket gjorde att den ryske Tsaren störtats från tronen och sedan blivit dödad. Nu var det kommunisterna som ledde en stark arbetsdiktatur och som trodde man att det skulle leda landet ur den socioekonomiska krisen.

• I Italien är den politiska situationen mycket otydlig, vilket gör att Benito Mussolini kan lätt ta makten.
  
• Hitler med sitt Nationalsocialistiska parti efter en svår period började få mer anhängare. I och med att demokratin växte fram fick människor rösträtt.
  
• Man utsåg Riksdagen i allmänna val och Riksdagen utsåg i sin tur en Regering. Det här skulle ge stabilitet i landet. Även yttrandefrihet och tryckfrihet infördes i många europeiska stater. ikter.

Det var förstås, inte alla som ville ha demokrati...på många ställen blev det oroligt och alla hade inte helt fredliga avsikter. Strejker och uppror ägde rum i många länder. I själva verket ville man ha en stark stabilitet i  Europa men Istället blev det bara kaos.

Kaos kanske pga inte bara en uppföljning av kriget, politisk oro och naturligtvist även ekonomiskt.

Tyskland behöver bygga upp sin störtade nation fast i det var ej heller prio ett förstås. Tyskland är också ett land i kris där alla ekonomiska resurser skall egentligen användas till krigsskadeståndet.

  För att kunna betala lånen, skadeståndet och samtliga skulder började tyskarna trycka massor av nya sedlar. När penningmängden ökade då men inte landets varor och tjänster, blev självklart den valutan mycket mindre värd i förhållande till andra valutor. Detta gjorde i sin tur att priserna på varor och tjänster steg. Då tvingades lönerna att stiga för att arbetarna skulle klara sin ekonomi som redan var väldigt svårt.

der grosse inflationen?

Många tyckte att inflationen var skrämmande när priserna steg med ca 7% i månaden. Då hade tyskarna ingen aning om att vid inflationens höjdpunkt kunde inflationenuppnå upp till 200% i månaden! Under denna tid hann man inte ge ut nytryckta sedlar innan de var värdelösa igen. Nu blev man tvungen att stämpla om tusenmarksedlarna med en miljard mark. Vid detta laget var man ibland t.o.m tvungen att ge arbetarna lön två gånger om dagen!

 Medelklassen drabbades hårdast och anledningen till detta var att det var de som sparat pengar på olika bankkonton, dessa pengar var nu värdelösa. Överklassen drabbades inte lika hårt eftersom de hade tillgångar i form av land, gods och kanske företag. Men självklart drabbades alla.

Under dessa år var det väldigt ont om arbete, var tredje person var arbetslös. Industrin drabbades hård p.g.a den industriella revolutionen, massproduktionen gör att arbeten utförts av maskiner. Det blev mycket mer lönsammare förstås.

Under slutet av 1920-talet rådde det högkonjunktur i USA vilket påverkade Europa positivt. Men denna glansperiod fick ett plötsligt slut i och med den stora Wallstreet kraschen i USA 1929. Depressionen spred sig väldigt snabbt till Europa.

Det nya systemet med rösträtt medförde att den gamla överklassen inte fick lika mycket inflytande i samhället.  Det gamla systemet kollapsade och alla väntade på att någon skulle ta initiativet och lätta på den råddande social oro. Den stora arbetslösheten och de höga priserna gjorde att kraven på inflytande ökade. Arbetarna började nu ta till sådana metoder som strejk och demonstrationer för att få fram deras vilja.

Många nya partier bildades och stöddes av arbetarklassen som ville ha bättre tider med hjälp av politiska och ekonomiska förändringar.

Kommunisterna ville förändra samhället genom revolution, samtidigt under den ryska revolutionen tog Lenin makten, detta gjorde att kommunisterna i Tyskland fick ny kraft.

Lenin ville att två klasser skulle bildas, yrkesrevolutionärer i ett kommunistiskt parti som skulle bestämma allt genomföra revolutionen. Därefter kom den vanliga arbetarklassen som enligt Lenin inte var mogna nog att påverka något politiskt. Det enda de ville var att få högre lön och bättre på arbetsplatsen, den typen av samhälle gillade inte Lenin. Lenins typ av styre, hans ideologi kom att kallas Marxismleninism.

  •Du skall skriva ett brev utifrån den person som du är utifrån lottdragningen.

•Jag vill att du beskriver vad ser, hör, känner och upplevt under den franska revolutionen.

•Du väljer själv vem du skriver brevet till.

•Brevet redovisas i klassen i smågrupper nästa fredag samt att ni lägger upp det som kommentar på SO bloggen senast torsdag 5/2.

SKRIV UNDER BREVET ENDAST MED FÖRNAMN

Obs! proxex... Obs! proxex...Obs! proxex...

• Vilket år utbröt revolutionen? 
• Det franska samhället var ett ståndssamhälle. Vad menas med det?
• Folket klagade över de högre ståndens förmåner, t ex att de var skattebefriade. Vad kallas sådana förmåner med ett annat ord? 
• Den första riksdagen i Frankrike på 175 år sammankallades av den franske kungen.
  

  Vilket av följande påstående är korrekt? 

a)    Riksdagen skulle besluta om en ny skatt för alla stånden.
b)    Riksdagen skulle försöka stoppa revolutionen.
c)    Riksdagen skulle besluta om att gå i krig med grannländerna.

• 3 år efter revolutionens utbrott kom Frankrike i krig med två andra länder. Vilka var dessa? 
• I januari 1793 avrättades kungen av Frankrike. a) Vad hette han? b) Vad hade han åtalats för? 
  
•   Napoleon lät utarbeta en lagbok som till stora delar gäller än idag i Frankrike.
  

a) Vad hette den?

b) Berätta kort vad som hade slagits fast i Napoleons nya lagbok.

• Varför var den franska kungafamiljen så impopulär? 
• Vad hände i slaget vid Trafalgar?
•  Varför de fattiga kände sig lurade när landet fick en ny grundlag 1795?
•  
• +++
  
•  
• Vilka var orsakerna till att den franska revolutionen bröt ut? Skriv 3st orsaker.
•  Stormningen av Bastiljen brukar räknas som upptakten till den franska revolutionen. Varför stormade folket Bastiljen? 
•  Vilka var revolutionens 3 slagord? Kommentera vad orden innebar för det franska folket samt gör en koppling till dina nutida tankar kring själva begreppen!
•  Revolutionen kom på sikt att bidra till att Europa blev mer modernt. Kan du nämna 3 positiva konsekvenser som revolutionen ledde till det... 
• d)    Riksdagen skulle avskaffa ett av stånden.

 Copyright RR-2008

G

Känna till de viktigaste händelserna för respektive revolution

Känna till de filosofer som påverkade revolutionerna

Känna till bakgrunden till de båda revolutionerna

Känna till resultaten av revolutionerna

VG/MVG

Kunna se skillnader och likheter mellan de båda revolutionerna och dra slutsater om hur de påverkat varandra och efterföljande historia.

JK

Mål med arbetsområdet: Sidorna i hi. Boken 268 – 309 [exkluderar sid. 280 – 291]

-du kommer att känna till: bakgrunden till Första - Andra världskriget och krigets förlopp och följder samt känna till viktiga personer/gestalter såsom Mussolini, Hitler, Franco, Stalin samt följande:

fransk - tysk krig 1870 - 71
Franz Ferdinand
28/6 1914 Skottet i staden Sarajevo
Svarta veckan [juli –augusti 1914]
Schlieffenplanen
Kolonial kriget – kriget till sjöss
Ställningskriget
1915 invaderades Serbien
SVERIGE förb. NEUTRAL
1917 Ryska Revolutionen
Tysklands kejsare Wilhelm II tvingades abdikera och flydde till Holland

Allianser:
Central makterna/ Trippelalliansen: Tyskland, Ö-U, Osmanska Riket , Bulgarien och Italien
Ententen: UK, Frankrike, Ryssland och USA
Freden i BREST - LITOVSK 1918
Jan 1919 VERSAILLES fördraget
NATIONERNAS FÖRBUND

Det glada 20-talet
WALL STREET - KRASCHEN i NY i USA 1929
1930 Nazistpartiet får sex miljoner röster!
1930 SOVIETUNIONEN utvecklade en politik som många klassade som extrem [kommunismen]

SVERIGE byggdes SOCIALFÖRSÄKRINGSSYSTEMET ut
1936 Tyskland ”återtar” Rhenlandet
AXELN ROM – BERLIN PAKT 1936
1938 Österrike ansluts till Tyskland
”Polska korridoren”
1939 MOLOTOV - RIBBENTROPPAKTEN
1 sept 1939 invaderas Polen
Stormaktsspel om NORDEN [vinterkrig Finland]

En ”SVENSK TIGER”
RANSONERINGSSYSTEMET
SVENSK NEUTRALITET

1940 Norge – Danmark ockuperas
- Veta vad uttrycket Tredje Riket står för och vara medveten om nazisternas
Brott mot mänskligheten.

Planering i stora drag:

- Läsa s. 228-237 (Mellankrigstiden) och s. 238-253 (Andra Världskriget)
- Genomgångar i klassen[dessa finns i Bloggen också]

- Instuderingsfrågor till lärobokstexten.
- Boken ”Om detta må ni berätta”, Forum för levande historia.
- Filmer: ”Schindlers List”
- Besök av Benny Grundfeldt

som i ett europeiskt prespektiv skulle vi kunna säga att de tre skandinaviska länderna under första världskriget framstod som perifera områden med bagatellartade inrikes problem.

Neutralitet?

Vid början av kriget hade man neutralitetsförklarat sig och i december 1914 i Malmö anordnades ett möte där regenterna skrev på ett samarbetsavtal för att kunna bevara själva neutraliteten.

Men detta var inte så enkelt pga det handelsppolitik som länderna ville genomföra.

Problemet började med den engelska blockaden av Tyskland, så småningom planerna förvårades väldigt mycket när man exporterade till Tyskland; norsk fisk, svensk järnmalm och danskt fläsk!

UK straffade förstås skandinaverna genom att stoppa all leverans samt import av alla "strategiska varor" som olja, fotogen och foder.

Det gällde helt enkelt att få så stor import genom spärrarna som möjligt.

En huvuduppgift för neutrala länder, som Sverige till exempel blev att starta förhandlingar med England detta var i det stora hela en livsviktigt mål.

Den svenska regerigen led av Hjalmar Hammarskjöld fick faktiskt mycket kritik pga man inte lyssnade på de brittiska synpunkter.

Man var så småningom tvungen i samtliga länderna att få ekonomisk stöd i form av statliga regleringar för export och import.

Ransonering blev då aktuellt i Sverige av sk. baslivsmedel och en del andra bristvaror. Det värsta  period förblev när USA inträde då i själva kriget på 1917-t. USA försökte hantera problematiken genom att täppa till dessa hål pga blockaden men det fungerade inte alla gånger förstås.

Hälsoläget försämrades i kontinenten och spanska sjukan, en mycket svår influensa skördade 40.000 offer!

Tillgången på livsmedel blev de mycket bättre efter ett inledande handelsavtal med de allierade i avtalet kunde Sverige importera om landet ställde upp med fartyg till de allierades sida!

Men naturligtvist ALLA led inte alls av kriget, danska bönderna till exempel blev rika på att exportera kött och potatis till tyskarnas gulasch-soppa! [i Tyskland blev gulasch-baron ett öknamn på dem som blev mycket förmogna under krigsåren och genom svartabörshandel].

forts följer...  ;-)