Senaste inläggen
foto: ricardo.rodriguez@vrg.se
I dag torsdag väntas flygtrafiken i Europa återgå till de normala nivåer, enligt den eur flygmyndigheten Eurocontrol.
I Europa just nu är det bara norra Skottland, södra Norge, södra Finland och delar av Sverige som fortfarande har flygrestriktioner.
länk: se NASAS unika bilder om solen! klicka HÄR!
Länkar...
du minns väl Ludde da man den XVI, Stif AF Bussen, Kricifix och franc,ois??? NU kanske är det daxs att indentifiera problematiken, kanske du sj kan bena av detta...
vi tror att några möjliga orsaker till Franska Revolutionen kan vara att;
1 Staten hade ont om pengar p.g.a alla krig bl.a sjuårskriget och hjälpen till befrielsekriget gjorde att staten var på randen till konkurs.
2. Kungen var enväldig och författningen utarbetades av Richelieu på 1600- talet.
3. De tre stånden Adeln, präster och tredje ståndet.
4. Adeln. Skattebefriade.
5. Adeln hade egenbestämmande rätt och styrde delar av FRA.
6. Nya idéer om hur stater skall styras.
Voltaire gör narr i Pjäser och skrifter som FÖRLÖJLIGADE KYRKAN OCH ADELSMÄNEN
Makten skall Delas mellan: Kungen/Presidenten.
7. FRA låg efter i den industriella revolution som pågick i England. Kungen Ludvig XVI vägrade ta till sig de engelska idéerna.
8. Inspiration av det amerikanska befrielse kriget som visade att kamp lönar sig.
mvh: ricar2 ;-)
Länkar...
1. Sötvatten är en bristvara Tillgång till färskvatten är livsnödvändigt för att vi ska överleva. I stora delar av världen är vatten en bristvara, ett stort problem. Ungefär en miljard människor i världen saknar tillgång till rent dricksvatten. På många torra områden får man gå långt för att hämta vatten eller kanske dela på en gemensam brunn.
a) Nämn tio länder som har svår vattenbris. Var ligger de? Varför har de vattenbrist? Vad gör man globalt för att h jälpa dessa länder?
b) Har du en aning om hur mycket vatten du själv förbrukar per dag? Vad använder du vattnet till? Ta reda på vad varje medlem i gruppen gör av med och jämför med varandra.
c) I många fattiga länder är den genomsnittliga vattenförbrukningen per person under 30 liter. Hur skulle du använda vattnet om du bara fick gör av med 30 liter per dag?
Länktips
http://www.stockholmvatten.se
http://www.edu.fi/svenska/pageLast.asp?path=499,683,26045,1559,1578,2094,2971
http://www.drickkranvatten.se/
2. Att leva i olika klimatzoner:
a) Välj ut två aktuella områden/länder som ligger i två olika klimatzoner. Beskriv klimatet och vegetationen i varje område. Visa på kartan! Förklara varför det ser ut som det gör (tänk på det ni läst om allt som påverkar klimatet – visa att ni förstår orsakerna bakom).
b) Försök att teckna en bild av hur det är att leva där. Förklara var man bor och varför man bor just där. Kan klimatet påverka?
c) Gör en jämförelse mellan områdena. Hittar ni likheter? Skillnader? Varför?
d) Finns det något ur en miljö- eller klimataspekt som man måste ta hänsyn till om man bor i just det här området eller zonen? Idag? I framtiden?
3. Vem äger och ansvarar för våra hav?
a) Förklara hur strömmar uppkommer. Visa och ge exempel på hur strömmar påverkar klimatet.
b) Vem äger och ansvarar för haven? Kan olika länder fritt utnyttja haven hur som helst? Varför är det viktigare att ha en 200 sjömil bred ekonomisk zon jämfört med att ha en lika bred fiskezon?
c) Haven förenas och förgiftas på flera sätt. Ge exempel på några av dem. Vad har strömmar för betydelse för hur haven förenas?
d) Vilka metoder används för att övervaka haven och varna för hotande olyckor? Vad kan man göra för att mildra verkningarna av ett utsläpp eller förorening? Förklara och ge exempel.
4. Vattnets kretslopp.
a) Tänk dig att du sitter vid köksbordet och dricker ett glas vatten. Du dricker inte upp allt, utan häller ut en del och diskar sedan ditt glas. Vet du då vad som händer med det vattnet som du hällde ut och som du diskade i? Beskriv vattnets väg från ditt hem. Kan samma vattendroppar återigen komma ur din kran?
b) Beskriv processen i ett reningsverk och ett vattenverk. Ta med alla stegen och förklara varför det finns så många steg. Förklara även här noggrant de olika stegen.
Länktips
http://www.gryaab.se/default.asp?show=17&lid=5&ulid=5 http://www.miljoportalen.se/vatten http://www.stockholmvatten.se
5. Hoten mot luften. Hål i ozonlagret, växthuseffekten och försurning – är hot mot luften, men också hot mot oss människor och naturen.
a) Förklara varje begrepp. Vad innebär de? Hur uppstår de?
b) På vilket sätt är de hot mot oss, andra djurarter och naturen?
c) På vilket sätt bidrar du till dessa problem? På vilket sätt bidrar Sverige?
d) Hur ser ozonlagret ut över Sverige just nu?
e) Miljöproblem är globala problem. Vilka var det som möttes i Klimatmötet i Köpenhamn? Varför träffades man? Vilka frågor tog man upp? Kunde man enas eller uppstod det problem. Berätta.
Länktips
http://www.miljoportalen.se
mvh: NO-SO projektet
hej igen! Tisdags bloggning handlar om Kristendomen!
a. arbetet är INDIVIDUELLT
b. glöm inte att skriva ditt namn + klass
c. glöm inte att skriva "spam koden"
LYCKA TILL!
Frågor
Svara på nedanstående frågor när du läst igenom hela avsnittet [sid 124-129 och 222-225]
Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Var god ooch motivera alltid dina svar.
1. Vilka kan motiveringarna vara för och emot att kvinnor ska få vara präster?
2. Kyrkan spelar fortfarande en mycket betydelsefull roll i Sverige. Ge några exempel som visar det.
3. vad kan det ha varit som lockade människor, särskilt de fattiga, till Kristendomen?
vill du tillbaka till Schoolsoft? klicka här
mvh: ricardo
Copyright MMX VRS-SO BLOGG
Ni skall under 30 min av denna lektion arbeta med produktionsfaktorer, det som krävs/behövs för att en produkt skall tillverkas/produceras. Ni skall samarbeta 3 – 4 elever så att diskussionens vågor går lika högt som era kunskapsambitioner..... Se även stycket i sh boken om dessa faktorer.
De klassiska produktionsfaktorerna är
Det går även bra att använda en fjärde faktor. KUNSKAP (know-how),
Till varje produkt skall ni göra en historisk analys om vad som förändrats under åren.
Diskutera kring följande
Volvo V 70
Blindtarmsoperation
Whiteboard – penna
Taxi resa
Lättmjölk
Fiskpinnar
500 träplankor
En musiklåt.
10 ton vete.
Överkurs
Försök att göra en historisk analys för åren 188 – 2010 gällande produktionen av 10 ton vete och 10 ton pappersmassa?
Varför byts produktionsfaktorerna ut mot varandra?
Jämför hur produktionsfaktorerna används i I – och U – länder?
Hur kan ett samhälle påverkas av produktionsfaktorerna.
Arbetet redovisas genom klassdiskussion.
Lycka till
Jonas
kanske är en av världens äldsta religioner, den har funnits så länge att det är svårt att säga när den startade, vem som ”uppfann” den och hur.
Deras historia berättas i "Gamla Testamentet", enligt det så leddes det hebreiska folket från slaveriet i Egypten till ett land som de fått av gud, Palestina (nuvarande Israel).
JUDENDOMEN SOM RELIGION
Judendomen är en monoteistisk religion. Det innebär att man tror att det bara finns en Gud. Han är allsmäktig och har skapat hela universum.
Den judiska Bibeln (=Gamla Testamentet) består av Torah (de fem Moseböckerna), Profeterna och de övriga Heliga Skrifterna.
Torahn är den viktigaste bibeldelen för en jude. Den anses ha gudomligt ursprung. Enligt traditionen fick det judiska folket Torahn efter uttåget ur Egypten för cirka 3000 år sedan.
Torahn föreskriver i första hand hur en jude ska leva, inte vad han ska tro.
Högläsning ur Torahn ingår som ett moment i den judiska gudstjänsten. Man läser ur en så kallad Torahrulle. Den är skriven på hebreiska på hopfogade ark av pergament.
Talmud är en kommentar till och en uttolkning av Torahn. Det är ett omfångsrikt verk som tog nästan 1000 år att slutföra.
Förhållandet till kristendomen...
Kristendomens syn på Jesus som Frälsaren är dock helt oförenlig med judisk tro. Judarna väntar alltjämt på sin frälsare, på Messias.
En viktig skillnad är att judendomen är uppbyggd på den omedelbara kontakten mellan Gud och människan medan kristendomen har Jesus som medlare.
En annan skillnad är att judendomen ser människans uppgift bestå i att genom arbete och utveckling söka förverkliga Guds rike här på jorden, medan det av Jesus åtrådda riket "inte är av denna världen".
forts. följer...
.
Obs! RE. prov exemplar finns redan son PDF på Schoolsoft under "veckoplanering"
Källa: RR
Copyright © MMX- VRS-blogg
Det finns ett gammalt uttryck som heter ”Alla vägar bär till Rom” du har väl hört/läst om det någon gång kanske men vad betyder detta?
Om man vill se hur romarna byggde sina vägar till imperiets huvudstad
under antiken, kan man studera en kort vägsträckning av Via Appia som har
bevarats till vår tid.
Mare Nostrum
Staden Rom blev på 200-talet e.Kr är den första miljonstaden i vår del av världen, det var förstås ett gigantiskt företag att försörja en stad med så många invånare. För att
uppnå det krävdes många saker men kanske två viktigaste saker: 1.goda landsvägar och 2. bra sjö-transporter.
Romarna förvandlade Medelhavet till sitt eget hav, de kallade det för ’mare nostrum – vårt hav’.
Spannmål hämtades i stora mängder bland annat från; Egypten, Nordafrika och Sicilien. Från Spanien hemfördes på motsvarande sätt vin och olivolja i stora kvantiteter. När det gällde spannmålshandeln organiserades bara av den romerska staten.
Men det fanns inte någon statlig romersk handelsflotta ännu, staten fick
betala stora transportkostnader till privata personen, köpmän som ägde dessa båtar.
Den romerska sjöfarten stimulerades av den omfattande handeln så småningom.
I Romarriket byggdes skepp som kunde väga 300-400 ton dessa segelfartyg hade
latinrigg. Båtarna hade ett stort segel som var stagat i båtens längdriktning, där
en mindre del av segelduken var uppspänd framför masten. Båtarna hade nu ett
helt annat djupgående än äldre tiders båtar. Kölen och latinriggen gjorde att
dessa fartyg kunde ta sig fram i alla vindförhållanden.
Pengar, pengar, pengar…
Den omfattande handeln bidrog till att det utvecklades en storskalig
penningekonomi i det romerska imperiet. I Romarriket fanns det över tusen
städer som alla präglade sina mynt. Den romerska denaren blev den dominerande
valutan. Men konsten att prägla mynt vars ingen ny uppfinning. Den
grekiske kungen Krösus, som härskade över Lydien i Mindre Asien på 500-
talet f.Kr ska ha varit den förste som gjorde detta.
Romarna införde också standardiserade mått- och viktenheter, vilket underlättade
handeln. Det fanns i Romarriket privata bankirer och långivare som
lånade ut pengar mot ränta. Men penningutlåningen hade låg status. Den
romerska aristokratin såg ned både på kroppsarbete och på så kallade kommersiell verksamhet. Det fanns en generellt uppfattning bland aristokraterna att pengar skulle
investeras i jordbruket och inte i handel.
90 000 km väg
En viktig uppgift för romarna var att se till att handeln försörjda staden Roms
invånare med alla slags varor som där efterfrågades. En annan viktig uppgift för
dem var att underhålla sina arméer med nödvändiga förnödenheter. I Romarriket
fanns under kejsartiden en stående armé som uppgick till 300-400 000 soldater. Att
på detta sätt underhålla stora arméer var kostsamt och det krävde goda
transportleder. Delvis kunde man här utnyttja floder som Rhone och Rhen som
blev viktiga farleder för romarna. Men det var inte minst i detta avseende som
det behövdes ett omfattande vägnät. Hjulet är ingen gammal uppfinning. Det
uppfanns någon gång för 5000 år sedan av sumererna i Mesopotamien. Man
kan anta att de äldsta anlagda vägarna måste ha tillkommit någon gång strax
därefter. Enligt den grekiske historikern Herodotos ska det 2600 f. Kr ha funnits
vägar i Egypten. Men det var romarna som först anlade ett omfattande vägnät. I
Romarriket fanns det under imperiets dagar en sammanlagd vägsträcka på
90 000 kilometer, vilket motsvarar två gånger jordens omkrets
Romersk ingenjörskonst
Vägbyggena var ett av många exempel på hur utvecklad den romerska
ingenjörskosten var. De vägar romarna byggde bestod av större stenar omsorgsfullt
utvalda och placerade i nära anslutning till varandra. De var betydligt mera
bekväma att färdas på än dem som fanns i Europa under 1700-talet. Romarna
byggde också gigantiska akvedukter för att leda vatten från bergen ned till
städerna. Vatten från dessa akvedukter kunde man sedan använda för att driva
vattenhjul som i sin tur satte igång stora kvarnar som malde mjöl. Romarna
byggde vidare anläggningar där de kunde smälta stora mängder silver, koppar
och bly. Borrkärnor som gjorts på senare tid i Grönlandsisen visar att man i
Romarriket bearbetade metaller i en omfattning som först skulle överträffas när
Europa blev industrialiserat på 1800-talet.
Indien och Kina
Under Romarrikets dagar fanns även en omfattande handel av mera lyxinriktade
produkter. Sjöfarare färdades till Indien, där de införskaffade tyger, kryddor och
andra exotiska varor.
Man har i södra Indien påträffat stora mängder romerska mynt. På 100-talet vet man att det fanns fungerande handelsvägar mellan Romarriket och Handynastins Kina.
Frågor
Skriv tre stycken frågor till texten samt besvara dessa genom att blogga här hos oss!
Svara aldrig bara ja eller nej på en fråga. Motivera alltid ditt svar
Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.
Ibland är det du själv som ska tycka till!
1.
2.
3.
// ricardo
Copyright MMVI- MMX VRS-SO BLOGG
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 | 2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 |
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
|||
28 |
29 |
30 |
|||||||
|