Inlägg publicerade under kategorin hi

Av Ricardo E - 23 april 2017 00:45

 

 

  född cirka 275, död 23 april 303kristen martyr, och enligt traditionen, romersk soldat i Palestina under kejsar Diocletianushelgon inom Kristendomen; minnesdag firas den 23 april.

 

Han föddes i Kappadokien (Turkiet). Som officer i Diocletianus armé vann han stor uppskattning och fick inflytande vid det kejserliga hovet. Han lyckades omvända kejsarinnan Alexandra till kristendomen. År 303 blev Göran gripen, torterad och slutligen, tillsammans med Alexandra, avrättad utanför staden Diospolis i Palestina.


Legenden Sankt Göran och draken förtäljer att Göran räddade en stad, ibland även en jungfru, från en hotfull drake.

Sankt Göran räknas till de fjorton nödhjälparna. Han anropas vid fara, feber, ogynnsam väderlek, mod och tapperhet.


Sankt Göran är flitigt använd som symbol och även som skyddshelgon i många länder i Europa. Landet Georgien sägs vara uppkallat efter honom och i dess flagga ingår även det så kallade georgskorset, som också fungerat som symbol i samband med korståg, gamla tiders sjöfärder och ordensväsen.

Av Ricardo E - 21 april 2017 00:45

född 24 januari 76 e.Kr., död 10 juli 138 e.Kr., var romersk kejsare från år 117 till sin död. Han härstammade liksom sin föregångare Trajanus från Hispania (Spanien). Under början av hans regering var Romarriket som störst.

Han var mycket mån om fred och inre stabilitet i sitt rike, och lät uppföra många omfattande byggnadsverk, däribland Hadrianus mur på gränsen mellan England och Skottland.


Han företog inga större fälttåg och förde en defensiv utrikespolitik, något som dock kostade riket de parthiska områdena i Mesopotamien. Hadrianus var medlem av gens Aelia. Han var den tredje av de "fem goda kejsarna".

Hadrianus föddes i staden Italica i provinsen Baetica (nuvarande Sevilla, Andalussien), i en väletablerad kolonistfamilj som ursprungligen kom från Picenum. Han var avlägsen släkting genom äktenskap till sin föregångare Trajanus. 


Hadrianus deltog i Trajanus expedition mot Parthien som legatus och blev så småningom, guvernör i Syrien och fick därmed ett eget befälsområde. Han redade ut problemen i den östra delen av riket och "löste" också ned den judiska revolten som hade brutit ut under Trajanus regering. 

 

Man startade ett strikt tillsyn över provinsguvernörerna och införde speciella ämbetsmän för att kontrollera finanserna. Rättskipningen ordnades med ett juridiskt råd (consistorium), som bestod av personer av högsta rang som var permanenta rådgivare. Civilrättens utveckling främjades mycket av Hadrianus, som instruerade Salvius Julianus att sammanställa Pretors edikten till det så kallade edictum perpetuum. Direkt skatteinsamling av imperiets prokuratorer ersatte systemet med jordbruk, och en särskild ämbetsman (advocatus fisci) inrättades för att se till imperiets statskassas intressen.


Hans stora kärlek var Antinous, en ung bithynier. Man vet inte om han var slav eller fri. När han åkte runt i Egypten drunknade Antinous mystiskt i Nilen år 130. Hadrianus blev mycket bedrövad och grundade den egyptiska staden Antinopolis (i dag Sheikh Zayed, väster om Kairo), på den plats där Antinous drunknat.

Kejsaren gjorde Antinous till den sista nya guden under antiken.



 

Av Ricardo E - 5 april 2015 20:45

   är en stor, svart granodioritplatta vars inskription är ett dekret utfärdat av Ptolemaios V Epifanes i Memfis år 196 f.Kr Stenen återfanns 1799 av franska soldater vid staden Rosetta nära Alexandria under Napoleonfälttåg i Egypten.

Inskriptionen fick en avgörande betydelse för uttolkningen av de egyptiska hieroglyferna. Vid fransmännens kapitulation i Egypten 1801 övergick Rosettestenen i britternas ägo och finns sedan 1802 utställd på British Museum i London.

Stenen väger 750 kg och på stenen finns en och samma text skriven med tre skriftsystem representerande två språk: egyptiska, dels som hieroglyfer, dels som demotisk skrift, och antik grekiska.

Den franske egyptologen Jean-François Champollion kunde (822) dechiffrera hieroglyferna. 

Av Ricardo E - 3 mars 2014 06:30

Los collegia como espacios de socialización...

Los collegia, como fenómeno asociativo, cubrían todas las carencias del estado romano en diferentes ámbitos como por ejemplo; familiar, 'amicitia' horizontal, clientelismo vertical y otros vacíos del sistema.

Según esta definición, los Collegia serían asociaciones de tipo voluntario que cumplían las necesidades de asociación tanto de ciudadanos como de esclavos.

 

A lo largo de los últimos años e incluso siglos diversos historiadores han puesto más o menos en entredicho el papel e incluso la existencia de estas asociaciones.

Th. Mommsen las puso totalmente en entredicho. Waltzing criticó la idea preconcebida de la asociación territorial. Según este último, considerar que los o las collegia eran bien de tipo religioso, profesional o territorial es un error provocado por la extrapolación histórica, ya que esta división es demasiado rígida.

 

Fue Lindott quien hizo una revisión profunda del concepto. Según él, y apoyando la tesis de Waltzing, se trata de un fenómeno muy complejo en el que no pueden aplicarse rígidos esquemas modernos. Por ello el propuso la nula validez de todo lo estudiado y clasificado hasta el momento, sentenciando que no se pueden desligar las diversas utilidades de los Collegia: profesional, religiosa y territorial.

 

La historiografía contemporánea ha concluido que los collegia tenían varias funciones que se complementaban entre sí y no eran excluyentes. Por tanto, en cuanto a su función religiosa funcionarían bien como espacios de culto bien como organismos funerarios.

 

Respecto a la función profesional, podrían haber actuado como núcleos de apoyo, protección y control entre individuos de la misma y de parecidas ocupaciones. El aspecto territorial en cambio no está tan claro, pero algunos sugieren que los collegia eran órganos de cohesión y administración local. El aspecto más claro es que se trataba de espacios de socialización que articulaban las necesidades interpersonales que no podían cumplir la red familiar ni la estatal.

 

Se instituyeron inicialmente con fines religiosos (casos en los que se denominan específicamente sodalitas) y posteriormente para fines sociales, culturales o profesionales.

Los denominados collegia funeraticia se establecían para la celebración de ritos fúnebres, cuyo alto costo y gran importancia para la cultura romana hacían que fuera muy interesante para los particulares asociarse (como en las cofradías cristianas posteriores).

 

Muy importantes fueron también los colegios exempel gratia; de artesanos, músicos, médicos, enseñantes, etc. (collegia opificum) para tutela de los intereses de un estamento profesional y con "patronos protectores" para cada oficio (de forma equivalente a los gremios y colegios profesionales desde la Edad Media).

 

Estos colegios adquirieron un relevante peso político en momentos políticamente convulsos y en las elecciones a las magistraturas romanas, apoyando a un candidato (collegia sodalicia o compitalicia).

 

Mientras la Ley de las XII tablas (mediados del siglo V a. C.) sancionaba la absoluta libertad de asociación, a partir del final de la República Romana se comenzaron a establecer restricciones con el fin de intervenir en el turbulento clima político de la época; ya que los colegios, más que sus iniciales fines, perseguían fines políticos de modo no siempre lícito (como por ejemplo, mediante la venta del voto de sus asociados).

 

En el año 7 después de Cristo, Imperator Augusto hizo votar la lex Iulia de collegiis que suprimió todos los collegia existentes excepto los de más antigua tradición y restringía la creación de nuevos collegia al reconocimiento del Senado Romano mediante senatus consultum subordinadamente a una iusta causa: en la práctica, la utilidad pública.

 

Más adelante, el reconocimiento con senadoconsulto fue equiparado al reconocimiento por el Emperador Romano. A partir del Imperator Constantino se reintrodujo el reconocimiento por vía general, sin necesidad de un acto específico, pero sólo para los collegia funeraticia y otras entidades de tipo eclesiástico.

 

Según Gayo, parece que para constituir un collegium era necesaria la concurrencia de voluntades de al menos tres personas (tres faciunt collegium) y un patrimonio común diferente del patrimonio privado de cada uno de los asociados (arca communis). La disminución del número de asociados no causaba la extinción del collegium, que no se producía hasta la salida del último miembro o hasta el cumplimiento de los fines propios.

 

Los órganos del collegium se establecían en la lex collegii según el modelo de las corporaciones públicas (como el municipium) con una asamblea de los asociados (populus collegii), un órgano colegial más restringido (ordo decurionum) y órganos unipersonales de diferentes denominaciones (magistricuratoresquinquennali, etc.)

Los collegia, por efecto de la lex Iulia de collegiis, poseyeron una cierta capacidad jurídica, pudiendo ser titulares del derecho de propiedad y de otros derechos y obligaciones de naturaleza patrimonial, así como personarse en juicios y otros procedimientos judiciales.

 

A lo largo de la era imperial adquirieron también la capacidad de recibir herencias. Esto no hacía de ellos personas jurídicas en el moderno sentido, o en el de las modernas corporaciones.

En algunas ocasiones se convirtieron en corporaciones organizadas de empresarios locales e incluso de criminales, que llevaban a cabo sus organizaciones mercantiles o criminales (de separación muy difusa) en una región urbana delimitada de Roma: un rione.

 

El lugar de reunión de los collegia se conocía como curia, la misma palabra que se aplicaba al lugar de reuniones del Senado romano, a imagen del cual funcionaban.

La única excepción a la regla de tres personas para formar un collegium fue el colegio de los cónsules, que solamente constaba de dos (los dos cónsules, que habitualmente son considerados una magistratura unipersonal, pero que en realidad era colegial).

Los collegium se mantendrían hasta la caída del Imperio Romano de Occidente, en cuyo momento fueron decreciendo hasta su desaparición.


Hubieron cuatro grandes corporaciones religiosas, los quattuor amplissima collegia de sacerdotes romanos. En orden descendente de importancia eran e.g

 

Pontifices, encabezados por el Pontifex Maximus 

 

Augures

 

Quindecemviri (Quindecemviri sacris faciundis), quince, aunque originalmente eran diez (Decemviri).

 

Epulones, siete (Septemviri Epulonum), aunque originalmente eran tres.

 

Después de que se hubiese divinizado a Augusto, aparecería un quinto colegio, cuyos sacerdotes fueron llamados collegium sodalium Augustalium. También a partir de Augusto, que pasaría la potestad a sus sucesores, se permitió aumentar el número de sacerdotes de cada colegio en función de las necesidades existentes en cada momento.

 

Notas y referencias

DUFF, Patrick. Personality in roman private law. Augustus M. Kelley Publishers. Rothman reprints, Inc.. Primera reimpresión. 1971. New York-E.E.U.U

 

 

   ricar2rodriguez

Ricardo Enrique Rodriguez Perez i Benadussi

 

Av Ricardo E - 28 januari 2014 13:08

 

orsaker till högkulturers uppkomst...

De första kulturerna med skriftspråk uppstod ungefär samtidigt i Mesopotamien och Egypten för omkring 5000 år sedan. 

 

vad som skulle kunna säga att det kännetecknar en högkultur:

  • överproduktion av mat och en utvecklad arbetsfördelning
  • jordbruket måste producera ett överskott av mat så att folk kan ägna sig åt andra sysselsättningar som t.ex hantverk och handel. En viktig förutsättning för detta var tillgången till stora vattendrag som kunde användas för både odling och transporter. De första högkulturerna uppstod därmed i bördiga områden längs med stora floder. De kallas därför ofta för flodkulturer.
  • centralmakt > kunde bestå av en kung (monarki), präster (teokrati) eller en samhällsgrupp (aristokrati).
  • En gemensam kultur > Vid sidan av religion och andra seder och bruk var det viktigt med ett gemensamt språk förstås.

Genom handeln spreds inflytandet från Mellanösterns högkulturer till östra Medelhavets stränder. De första europeiska högkulturerna växte fram på Kreta och i Mykene under det andra årtusendet f.Kr Efter 1000-talet f.Kr dominerades Medelhavshandeln av fenicierna, som bland annat utvecklade ett ljudalfabet med 22 tecken. 

 

NE

Av Ricardo E - 26 mars 2012 07:00

 

1772 x 1186 - 1447k - jpg (c) ricardo.rodriguez@vrg.se


1788 drabbades Frankrike av ett år som ledde till dyrare och stigande livsmedelspriser, vilket gjorde att reallönerna för alla som fick sin lön i pengar sjönk mycket drastiskt. Arbetslösheten ökades pga. en handelskris och förlagsindustrin hade det mycket svårt att sälja sina produkter. Som inte var nog hade den franska staten hamnat i akut brist på pengar vilket tvingade att HM Ludvig XVI att sammankalla generalständerna för att skapa ett nytt beskattningssystem.


Ståndsriksdagen hade inte sammankallats sedan 1614 och avsikten var att skapa samt godkänna nya skatter och åtgärder för att förbättra statens ekonomi som undergrävts av det hovlivet och understödet till de amerikanska koloniernas befrielsekrig mot England... 


forts. i boken sid. 189 tom sid. 195


Frågor 

1. varför tror du att den franska staten hade ont om pengar?

2. varför tyckte parisarna att det var viktigt att storma in i Bastiljen?

3. varför tror det var orsakerna till franska revolutionen?


Motivera alltid ditt svar

Det är inte alltid att texten ger ett givet svar.

Ibland är det du själv som ska tycka till!


extern film: youtube film


/ricardo

 Copyright MMXII VRS-SO BLOGG

Av Ricardo E - 31 januari 2012 14:04

många frågar sig hur Hitler kunde få med sig tyskarna i andra världskriget. En viktig nyckel till detta var nazisternas ungdomsförbund, Hitlerjugend.

Under nazismens tid vid makten (1933 till 1945) utsattes den tyska ungdomen för en intensiv propaganda.

Hela Tyskland likriktades efter nazipartiets dogmer, och fokus var på ungdomen. Redan i skolan eleverna lärde sig om dem nazistiska idéer och de utsattes för ett starkt tryck att på fritiden ägna sig åt Hitlerjugend.


Hitlerjugend är en nyckel till att förstå andra världskriget. Det var en scout-liknande nazistisk ungdomsrörelse vars syfte var att likrikta ungdomen efter nazistiska ideal och att förbereda dem för soldatlivet. Alla liknande ungdomsrörelser som funnits före kriget togs över av Hitlerjugend. Till slut blev det nästan obligatoriskt för ungdomar att vara aktiva medlemmar i Hitlerjugend. Den som ställde sig utanför fick inte tillträde till högre studier.


I Hitlerjugend indoktrinerades ungdomarna att välja det "nya idéer" framför föräldrarnas "gamla idéer" åsikter och värderingar. Var och en förstår att ett sådant budskap gick hem hos många tonåringar. Särskilt som det kunde få allvarliga konsekvenser för de föräldrar som försökte opponera sig.


Budskapet kanske inte var så nytänkande...det var mest konservativ som blandades med indoktrinering till blind lydnad och dyrkan av ledaren. Enligt Hitlerjugend skulle flickorna gå klädda i kjol och vara undergivna pojkar och män. Pojkarna skulle däremot bli "hårda".


Hitlerjugend lärde ungdomarna att de tillhörde en utvald nations utvalda generation.

I nazisternas vokabulär gjordes medvetna glidningar mellan "mänskligheten" och "den tyska nationen". 


När kriget sedan bröt ut var de tyska soldaterna, som indoktrinerats och tränats i Hitlerjugend under hela sin ungdomstid, ofta överlägsna sina motståndare både vad gällde motivation, träning och förmåga till individuella initiativ. Under krigets sista dagar, när alla vuxna i Tyskland förstod att kriget var förlorat, var det tyska barn i uniform som fortsatte att strida. Många av dem dog i ruinerna av Berlin.


Källor:

Burleigh, Michael, The Third Reich, Macmillan, New York 2000.



Av Ricardo E - 9 februari 2011 10:21


Vad är viktigast för att man ska känna tillhörighet
till ett land? Samma språk, religion, historia eller
traditioner? Motivera ditt svar!
16. Hur hade Indien och Afrika sett ut om inte
européerna kommit och krigat om deras råvaror?
17. Är det bra eller dåligt att det finns olika länder med
olika språk, valuta mm? Vilka fördelar respektive
nackdelar finns det med att världen är indelad i olika
länder? Varför finns det olika länder?
18. Hur hade européerna kunnat göra för att få ta del av
råvarorna i de andra världsdelarna utan grymma krig och
kolonialmakt?

var god och blogga in svaren!

Obs! glöm ej att skriva namn/klass


  • Vad är viktigast för att man ska känna tillhörighet till ett land? Samma språk, religion, historia eller traditioner?

Motivera ditt svar!


  • Hur hade Indien och Afrika sett ut om inte européerna kommit och krigat om deras råvaror?

  • Är det bra eller dåligt att det finns olika länder med olika språk, valuta mm? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med att världen är indelad i olika länder? Varför finns det olika länder?

  • Hur hade européerna kunnat göra för att få ta del av råvarorna i de andra världsdelarna utan grymma krig och kolonialmakt?


//vrs-so blogg


Presentation

Omröstning

Andreas Norlén blev omvald till talman i riksdagen. Han ska leda riksdagens arbete. Vilket parti representerar han?
 Moderaterna
 Socialdemokraterna
 Sverigedemokraterna

Fråga mig

5 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2022
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards