Efter Napoleon en gång för alla hade besegrats och satt i tryckt förvar samlades segermakterna och Frankrike i Wien på hösten 1814.

Efter årtionden av politisk och militär oro i Europa var målet med kongressen att skapa en maktbalans i Europa. Återigen var det kungen och adeln som hade makten i länderna runt om Europa. De stora länder som deltog var Österrike - Ungern, Storbritannien, Preussen, Ryssland och Frankrike.

Adeln och kungarna ville:

- Ha det gamla styret tillbaka. Vilket innebar att bara kungen adeln och den av staten godkända kyrkan hade rätten att bestämma.

- Folket skulle lyda blint och utan diskussion.

- Det skulle bli ”ordning” i Europa igen.

Vilket betydde att makten åter skulle till kungen.

Wienkongressen kallades även för den dansande kongressen eftersom deltagarna festade och dansade mer än de diskuterade.

Målet med kongressen var att diskutera istället för att kriga.

Länderna ville skapa en balans mellan de starkaste länderna i Europa. Inget land fick bli för starkt.

Samtidigt lovade länderna att de skulle diskutera de problem som uppstod efter kriget istället som brukligt tidigare kriga.

Österrike - Ungern , Preussen och Ryssland bildade som svar på detta den heliga alliansen. Dit anslöt sig även flera kristna furstar i Europa.

De viktigaste landförändringar som skedde var att efter kongressen i Wien:

Preussen fick områden vid Rhen och Sachsen.

Ryssland fick överhöghet över Polen och Bessarabien.

Österrike fick land på Balkan

GB fick tre nya kolonier

Frankrike fick en ny kung – Ludvig XVIII

Vad Wienkongressen kommit fram till visdade sig ej vara tillräckligt grundmurat och sprickor i avtalet började uppstå

1848 sprider sig en ny revolutionsvåg i Europa det är studenter, professorer, författare och journalister i Frankrike som sprider idéer om nationalism, jämlikhet och broderskap till övriga Europa.

 Det var arbetare som drev revolutionen detta var den nya stora samhällsklassen efter den industriella revolutionen som pågått i de flesta västeuropeiska länder sen 1700 - talet med England(GB) som den ledande industrinationen.. I östeuropa hade inte den industriella revolutionen kommit igång vilket gjorde att där fick kungen tryckt sitta kvar ett par år till. Tankar kring hur stater borde styras spreds sig likt nationalismen över europas och världens gränser. De tre dominerande tankegångarna var konservatism liberalism samt socialism.

Konservatism

Samhället skulle bevaras som det var.

Det gamla skulle vårdas och bevaras.

Såg samhället som en kropp där alla stånd var olika kroppsdelar.

Kungen utgjorde Huvudet av nationen

Liberalism

Frihet var deras viktigaste ord.

Fri skulle medborgaren vara och FÖRNUFTET skulle styra henne

Socialism

Ville ha ett jämlikt samhälle.

Alla lika värda samt frihet och välstånd till alla.

Ansåg att revolution var ett medel till att uppnå sina mål.

Resultaten av revolutionsvågen som spred över Europa 1848 var:
- franske kungen avgår. Frankrike åter republik. Land utan kun

-  Italien (norra) började skapa en egen nation. Italien som land bildas 1861

-  Tyska småstater lade grunden till ett stor Tyskland.

-  Livegenskapen i östeuropa försvann

-  Viktigt steg till allmän och lika rösträtt i Europa

-  Nationalismen stärktes i Tyskland och Italien.

- Kungariket Preussen blir den ledande tyska staten och kommer under regeringschefen Otto von Bismarck att ena alla de tyska kunga- och furstendömena och 1871 utropas ett nytt land som under de närmaste åren kommer vara den starkaste makten i Europa, Tyskland.

JK

Ordet nationalism kommer från franskan. nationalisme, av "nation", ursprungligen från latinets nascor, "jag är född

Känsla för vårt land – nationalkänsla eller nationalism.

Ett folk en Nation

Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen.
Nationalismen är inte en ”politisk idé” utan mer ett tankesätt att värna det som är svenskt, norskt, tyskt, franskt och engelskt.

Nationalismen är enligt sina tillskyndare i grunden ett uttryck för kärlek till den egna nationen och folket.

Detta genom att:                 - värna de folkliga traditionerna
                                            - språket
                                            - religionen
                                            - andra nationella intressen.

Krav:             - politiskt oberoende
- upprättandet av en suverän stat med kontroll över ett visst territorium.

De saker som förenar människor är (SWE ex):

Språk (Svenska), religion (protestantism), seder (midsommar) och bruk.

Nationalismen började växa sig stark i Europa på 1800 – talet bland unga välutbildade människor. Framförallt växte sig begreppet sig starkt under franska revolutionen och det var stolta fransmän.

Medborgare av ett land inte undersåtar till en kung!

Anledningen till att nationalismen växte sig stark och sreds från Frankrike till andra europeiska länder:

- Läskunnigheten ökade med takt av att fler skolor öppnades.
- Barnen fick sjunga nationalsången och en nationsflagga skapades,Trikoloren och Marseljäsen
- Spridandet av fosterländsk propaganda i tidningar.

- Nya maskiner som tryckte upp böcker och tidningar billigare och i större volymer.

- Ökad kunskap om hur Europas karta såg ut

- Nya kommunikationer som järnvägar

- De många krigen som drabbat Europa under åren. I takt med Napoleons framgångar höjdes röster i länder som Spanien, nuvarande Tyskland och Italien som på den tiden var splittrade i mindre stater och furstendömen att förena sina länder till en större och starkare nation. - genom nationalismen enade man folket mot en stor fiende, Napoleon. 

Bakgrund till nationalismen utveckling i Europa

Tack vare Napoleon krigen växte sig nationalismen sig starkare i övriga Europa länder. Man ville inte styras av en främmande nation som inte pratade samma språk och som inte hade samma seder och bruk som man själv hade. Man ville likt franmännen själva vara medborgare av ett fritt land inte undersåtar till en kung eller främmande makt(FRA).

Nationalismen verkar som en enande kraft i framförallt Tyskland Spanien och Italien men även som en splittrande kraft i Östeuropa.

Spanien gör uppror mot Frankrike.

Fransmännen var hatade i de länder de ockuperade och de spred sina idéer om nationalism vilket på sikt delvis leder till deras undergång.
I Östeuropa höjs kraven på att få bilda egna nationer bland de olika slaviska folkgrupperna som styrdes av kejsardömet Österrike. Resultaten av dessa nationella idéer blir senare att länderna Rumänien, Bulgarien, Tjeckoslavakien och Jugoslavien lämnar kejsardömet Österrike. Endast Ungern stannar kvar i kejsardömet av de slaviska länderna.