Opus signinum var ett byggmaterial som användes i antikens Rom, den bestodde av plattor som är uppdelade i små bitar blandade med cement och sedan slagna med ramar. Plinius i sin naturhistoria beskriver tillverkningen på följande sätt: "Brutna bitar av keramik används med aggregat av kalk, så att blandningen blir ett mer solidt och slitstarkt material än andra liknande material, vilket gör att cementet kallas "Signine", vilket ofta används för att göra husens golv".