År                                       Händelse

1756 – 1763                        7 åriga kriget mellan Fra och GB

1774                                    Ludvig XVI blir kung av Frankrike. Landet är i stort sett bankrutt p.g.a ett för dyrt hovliv och de många krigen. Kungen inför högre och mer skatt på 3:e ståndet det vill säga borgare och bönder.

1776 – 1783                        Amerikanska befrielsekriget. FRA går in med vapen, män, vetenskap och pengar för att stötta det blivande USA i sin befrielsekamp mot GB. Hjälpen ges för att FRA ser sin chans att försvaga GB och få revanch för förlusten i 7 årskriget.

1786                                    Statskassan är TOM. Finansministern Calonne kommer på en ny FINANSIERINGSIDÉ. Innebar att alla jordägare skulle betala skatt, även adel och präster som tidigare ej betalt skatt. Adeln/kyrkan protesterar högljutt, de ville ej betala skatt. De kräver att kungen sammankallar den franska riksdagen, Generalständerna till möte som ej hade gjort på 175 år.

1789 5 maj                          Genständernas möte öppnas. Det är en ståndsriksdag med 3 stånd. 1:a ståndet präster, 2:a ståndet adel och 3:e ståndet borgare och bönder (98% av befolkningen). 3:e ståndet kräver att ståndsindelningen skulle avskaffas och att alla borde sammanträda och rösta gemensamt. Resultatet av det vore att 3:e ståndet skulle få makten. Dåvarande röstfördelning var att alla stånd hade en röst var vilket i praktiken innebar att präster och adel alltid vann och behöll makten.

1789 20 juni                        Kungen vägrade att gå med på kravet. 3:e ståndets möteslokaler stängdes. → De möts i ett bollhus i Paris och svor att aldrig skiljas förrän FRA fått en ny författning.
Efter ett par dagar gav kungen efter och uppmanade Adeln och Prästerna att förena sig med 3:e ståndet. Resultat → Ståndsriksdagen avskaffas ersätts av en ny Enkammarriksdag som får namnet NationalFörSamlingen = NFS.

1789 Juli                             Borgare och bönder fortfarande missnöjda. Vill ha bort alla orättvisor. Kungen blir nervös och börjar samla trupper i Paris och i sitt slott Versailles. N.F.S. omringas och Kungen vill upplösa den med våld.
Missnöjet i Paris växte ännu mer. Befolkningen hade redan lidit mycket hårt av missväxt och höga brödpriser.

1789 14 juli                         Franska revolutionen börjar med stormningen av Bastiljen 14 juli
1789. Numer FRA nationaldag. Bastiljien var en gammal borg som numer tjänstgjorde som fängelse. Politiska fångar.
Soldaterna i borgen vägrade skjuta på folkmassan. De bytte sida till revolutionen. N.F.S var räddad.
Revolutionen sprider sig runt om i landet. Borgar och slott sätts i brand och adelsmän dödas. De som ej dödas flyr landet.
Anhängare till revolutionen var: De vanlige fransmannen d.v.s borgare, bönder, soldater och handelsmän.
Motståndare var: Adeln som flytt utomland och ville få andra länder att anfalla FRA samt Katolska kyrkan som p.g.a revolutionen inte fick sköta sina affärer ifred.

1789 4 aug                          N.F.S: tar beslut om att avskaffa Adelns och Prästernas privilegium. ”Människan föds och förblir jämlik till sina rättigheter.” Frihet jämlikhet broderskap.

1789 okt.                            Kungen tvingas av Paris KVINNOR att flytta från Versailles till sin familj i TUILERIERNA. Han är dock fortfarande kung.

1789 – 1791.                       N.F.S forsätter sitt reformarbete. Nya lagar och avskaffandet av tortyr.

1791                                    Ny författning → DELAD STYRNING:
Kungen leder utrikespolitiken och armén och är styrd av konstitutionen(författningen).
N.F.S stiftar ALLA LAGAR.

1791 20 juni.                       Kungen försöker fly med hjälp av svensken Greve Axel von Fersen men arresteras i Varennes och förs tillbaka till Paris.

1792 Juli                             Krig mot Österrike och Preussen. Orsakerna till kriget var bl.a att kungens fru var syster till Österrikes kung och han gillade inte den behandling som hans syster fick. De andra länderna såg sin chans att krossa Frankrike nu när det var inre stridigheter i landet. De var själva rädda för att revolutionen skulle sprida sig till deras länder. Deras taktik misslyckades och den franska revolutionsarmén kunde vända på kriget vilket gjorde att revolutionen fick ny fart.

1792 juli.                             Hertig Braunschweig säger att alla nationalgardister skall hängas som förrädare. Fransmännen misstänker att kungen samarbetar med de angripande staterna.

1792 10 Aug                       Den andra revolutionen:
Parisarna reser sig igen och plundrar Tuilerier. N.F.S förklarar kung Ludvig XVI avsatt och fängslad.
Beslut om att en ny N.F.S skulle väljas och nu har alla män allmän rösträtt. För första gången politisk demokrati i Europa.
Den nya folkrepresentationen kallas Konventet och leddes av en grupp ledande revolutionerar som kallas Jakobiner.
Jakobinernas mål var att med Rousseau som ledstjärna göra Frankrike till ett jämlikt och demokratiskt samhälle.

1792 20 sept                       Nationalkonventet sammankallas.
Ledamöterna var valda i det första allmänna valet. Konventet avskaffade kungadömet. Danton och Robespierre var ledarna

1793 – 1794                        Skräckväldet:
Fängslandet och avrättningar av motrevolutionärer. Ledarna var Marat, Robespierre och Danton. 35000 människor avrättas. Folket fortfarande fattigt, endast borgarna fick det bättre.

1793 21 jan                         Franska kungen Ludvig XVI avrättas. Han sista ord är: ”Fransmän jag dör oskyldig”.

1793 13 juli                         Marat mördas

1793 23 aug                        Allmän värnplikt införs. Gör att FRA alltid har tillgång till stora arméer. Grunden läggs till Frankrikes storhetstid som krigsmakt.

1793 16 okt                        Drottningen Maria Antoinette avrättas

1794 28 juli                         Robespierre avrättas

1795 – 1799                        Direktoriet.
Ny författning. 5 direktorer var regering och riksförsamling med två kammare infördes. Rösträtt till de 30.000 rikaste männen. Borgerskapet hade makten.

1799 9 nov                          Brumairekuppen:
Napoleon Bonaparte störtar direktorialregering och utser sig själv till förste konsul med två rådgivande konsuler.

1801                                    Konkordat med påven Pius VII. Bestäms att påven inviger biskoparna men de tillsätts av Napoleon. Prästerna får sin lön från staten. Religionsfrihet. Staten behåller kyrkans egendom.

1802                                    Napoleon utser sig till konsul på livstid

1803                                    Napoleon krigen bryter ut. Krig mellan framförallt Frankrike och Storbritannien. Frankrike herrar på land, Storbritannien till havs

1804 2 dec                          Napoleon kröner sig själv till kejsare. Påven närvarar men Napoleon sätter själv kronan på huvudet för att visa att ingen står över honom.

1806 – 1812                        Frankrike och övriga länder i fred med varandra. Napoleon Europas herre.

1813 16 -19 okt                  Slaget vid Leipzig. Stort slag där Napoleon förlorar mot bl.a Sverige

1814 6 april                        Napoleon avgår som Kejsare. Landsförvisas till ön Elba men rymmer.

1815 1 mars                       Tar Napoleon åter makten i Frankrike i 100 dagar och leder en ny armé.

1815 18 juni                        Slaget vid Waterloo i Belgien.
Britterna och Preussarna besegrar Napoleon en sista gång. Napoleon sätts i Fångenskap på ön St. Helena i Atlanten

JK

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

1939–1945     Andra världskriget bröt ut när Tyskland anföll Polen den 1 september 1939. Två dagar senare, den 3 september, förklarade Storbritannien och Frankrike krig mot Tyskland.   Under åren 1940-1941 utvidgades kriget till stör...

Kolonialism är staters eller gruppers erövring och övertagande av landområden i andra delar av världen.  Kolonialism kan också handla om hur en stat och en befolkning har försökt att införa sin egen kultur i ett annat område. Det finns olika ...

    Foto RR Ampuries/Katalonien Transportering av Amphoraes     Handel har pågått så länge som människor har behövt eller velat ha något som andra hade och de inte gjorde. Byteshandel med varor och handel in natura utvecklades till mer...

    "iLa Invencible!" Museo del Prado, Madrid 1892. Óleo sobre lienzo, 130 x 420 cm     Den spanska armadan (spanska: Grande y Felicísima Armada)   Var en spansk flotta på 130 fartyg som seglade från staden Lissabon i slutet av maj 1588 ...

Den offentliga sektorn inkluderar staten, regionerna och kommunerna. Ett stort ansvarsområde för den offentliga sektorn är välfärden i landet. Precis som hushållen gäller det för den offentliga sektorn att hushålla med sina inkomster och utgifter. ...