Sveriges riksdag och demokratin

Demokrati betyder att folket bestämmer.  Det innebär att folket väljer vilka personer som ska styra  vårt land.  För att det ska fungera måste det finnas olika partier att rösta på. Partierna har bildats när människor som tycker samma saker bestämmer sig för det de vill ändra på. Varje parti har ett sk. politiskt program.

Där står det bland annat vad partiet vill ändra. Alla kan bli medlem i ett parti.  Tidningar, radio och tv är viktiga för demokratin eftersom de skriver och talar om vad politikerna och partierna tycker och gör. I Sverige får vi alltså veta vad som händer i politiken. Vi får också säga vad vi tycker.

Det står skrivet i en av våra grundlagar som heter regeringsformen.

Val till riksdagen

I Sverige väljer folket vilka som ska styra landet. Vart fjärde år väljer vi vilka som ska styra i riksdagen, landstingen och kommunerna. Politikerna i riksdagen beslutar om sådant som handlar om hela landet. Politikerna i landstingen och kommunerna styr där vi bor. Det finns 349 politiker i riksdagen. Politikerna i riksdagen kallas ledamöter. Alla svenska medborgare får rösta på vilka de vill ska vara med i riksdagen. För att få rösta ska du ha fyllt arton år.

Hur röstar man?

De flesta röstar i vallokaler på valdagen. Alla partier har olika valsedlar. Du kan kryssa för ett namn på valsedeln. Då kryssar du för den person, som du vill ska komma in i riksdagen. När du röstar stoppar du ned valsedlarna i valkuvert. Det är viktigt att alla kan få rösta. Om du inte kan gå till vallokalen på valdagen kan du rösta i förväg i särskilda lokaler.  Om du är utomlands kan du skicka din röst med posten. Du kan också gå in på en svensk ambassad och lämna in din röst där.    

Vilka får vara med i Riksdagen?

När alla har röstat räknar man hur många röster varje parti har fått. Ett parti måste ha fått ett visst antal röster för att få vara med i riksdagen. I dag finns det sju partier i riksdagen.

Så här många platser har varje parti i riksdagen i dag:

 Socialdemokraterna har 130 platser.

 Moderaterna har 97 platser.

 Centerpartiet har 29 platser.

 Folkpartiet har 28 platser.

 Kristdemokraterna har 24 platser.

 Vänsterpartiet har 22 platser.

 Miljöpartiet har 19 platser.

Vilka får bilda Regering?

När vi vet vilka som får vara med i riksdagen kan vi se vilka som får vara med i regeringen. Regeringen behöver alltid Riksdagens stöd. Därför brukar det parti eller de partier som har fått flest röster till riksdagen också bilda regering. Regeringen styr landet tillsammans med Riksdagen. Om regeringen föreslår nya lagar ska Riksdagen säga ja eller nej till dem. Därför har Riksdagen stor makt. Riksdagen kan också tvinga regeringen att avgå

om riksdagen tycker att regeringen inte sköter sitt arbete.

 Vad gör Riksdagen?

beslutar om nya lagar ser till att Regeringen sköter sitt arbete, bestämmer om hur statens pengar ska användas, sköter också allt som handlar om Sverige och andra länder. Riksdagen beslutar om nya lagar. Oftast är det Regeringen som vill ha en ny lag eller ändra i en lag som redan finns.

Regeringen lämnar då ett förslag på en ny lag till riksdagen. Regeringens förslag kallas proposition.  Ledamöterna i Riksdagen kan också lämna förslag på nya lagar. Deras förslag kallas motioner. Om regeringen vill ha en ny lag måste de flesta av Riksdagens ledamöter säga ja till lagen. Annars kan det inte bli någon ny lag.

Riksdagen beslutar hur statens pengar ska användas...

På hösten lämnar Regeringen ett förslag till riksdagen på hur staten ska använda sina pengar. Förslaget kallas budgetpropositionen. Riksdagen ska sedan säga vad de tycker om och besluta om budgetpropositionen. Det ska vara klart innan året är slut.

 Så här arbetar Riksdagen

Den mesta tiden arbetar Riksdagen med alla förslag som kommer från Regeringen. Riksdagens ledamöter har femton dagar på sig att säga vad de tycker om ett förslag från Regeringen. Det kallas att motionera.  Utskotten arbetar med Regeringens förslag men för att Riksdagens ledamöter ska kunna arbeta med alla förslag måste de dela på arbetet. Riksdagen delar upp sig i olika arbetsgrupper. Arbetsgrupperna kallas för utskott. Det finns femton utskott. Varje utskott är som en liten riksdag. Sjutton ledamöter från de olika partierna är med i ett utskott. De är uppdelade på samma sätt

som de är i Riksdagen, alltså efter hur många röster varje parti fick i valet. När ett utskott har arbetat klart med ett förslag skriver det ett betänkande.

I betänkandet skriver utskottet hur det tycker att Riksdagen ska besluta.

 Kammaren beslutar

Ledamöterna i Riksdagen har oftast ett par dagar på sig att läsa utskottets betänkande.

Sedan ska ledamöterna diskutera förslaget i kammaren. Kammaren kallas också plenisalen. Plenisalen är det största rum som riksdagen använder. Där har alla Riksdagens ledamöter en egen plats. Alla som vill får lyssna på ledamöterna. Då sitter man på åhörarläktaren. Innan riksdagen röstar ja eller nej till ett förslag ska ledamöterna diskutera förslaget.

Detta gör de särskilt om det handlar om ett viktigt förslag där många kanske tycker olika.

När ledamöterna diskuterar ett förslag i plenisalen kallas det debatt. Debatten är viktig eftersom ingen har fått lyssna när ledamöterna i utskottet har diskuterat. Allt som ledamöterna säger skrivs ned. Det kan man få läsa efteråt om man vill.

Det kallas protokoll. När debatten är klar ska ledamöterna fatta beslut. Det gör de genom att rösta ja eller nej till förslaget. Nu måste alla riksdagens ledamöter rösta. De som inte är i plenisalen måste gå dit. Talmannen frågar ledamöterna i riksdagen om de vill säga ja eller nej till förslaget.

Talmannen är riksdagens ordförande. Om talmannen tycker att de flesta svarade ja säger talmannen att det blir så. Men om någon tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat måste de rösta igen. Då måste de som röstar ja ställa sig upp. Om någon fortfarande tycker att det är oklart hur ledamöterna röstat kan ledamöterna få trycka på knappar på sina bord. Då lyser lampor på väggen som visar hur ledamöterna röstat. När riksdagen har beslutat skriver talmannen ett brev till regeringen för att tala om hur det gick.

Riksdagen och EU

Sedan 1995 är Sverige medlem i Europeiska unionen som samarbetar om jordbruket, miljön, handeln och många andra saker. Ministerrådet beslutar i EU och alla länder i EU måste följa besluten. I ministerrådet arbetar personer från de olika EU-ländernas regeringar. De samlas i den belgiska staden Bryssel.

Ministerrådet ska ofta besluta tillsammans med Europaparlamentet.  Det är som en riksdag. Svenska folket får rösta på vilka från Sverige som ska vara med i Europaparlamentet.

Sveriges regering är med och beslutar i ministerrådet. Regeringen måste därför prata med Riksdagens EU-nämnd i förväg. Regeringen måste också berätta för Riksdagen vad som händer i EU. Regeringen skriver ned det en gång om året och ger skriften till riksdagen. Regeringen informerar också Riksdagen efter mycket viktiga möten i EU.

övningar

se även...

ALLA april månadens länkar*

SO-blogg   Copyright © 2009 

Storbritanien har majoritetsval.

Resonera och analysera kring följande och svara utförligt. Du väljer två fråga att besvara.

A) Ta fram och resonera om några argument för, och några emot dödsstraff. Analysera hur de olika sidorna resonerar och om vilken verkan de vill uppnå.
Var strukturerad i ditt svar och tänk på ”orsak – verkan – sammanhang”!

B) I boken redogör man för några åtgärder för att stoppa ungdomsbrottsligheten. Ge två exempel och redogör för dem. Diskutera om de är tillräckliga eller inte. Motivera.(Tänk på att uppgiften består av två delar)

C) Många säger att de milda straffen gör att folk inte avskräcks ifrån att begå brott. Men i länder med mycket hårdare straff, tex. dödstraff och livstidsdomar, begås det ändå  många brott. Resonera kring straff i förhållande till brott. Var noggrann och strukturerad i ditt svar. 

D) Beskriv hur det svenska rättsystemet är uppbyggt med dess olika domstolar och lagstiftning. Vad är tanken med att det ser ut som det gör? Var noggrann och strukturerad i ditt svar.

Statsminister (regeringschef)
Fredrik Reinfeldt
—Utrikesminister
Carl Bildt

—Justitieminister
Beatrice Ask

—Finansminister
Anders Borg

—Skolminister

Jan Björklund 

—Socialminister

Göran Hägglund

—Näringsminister
Maud Olofsson

—Försvarsminister
Sten Tolgfors

-Miljöminister
Anders Carlgren

  —Socialdemokraterna, 130 mandat (35%)

—Moderata samlingspartiet, 97 mandat (26,2%)

—Centerpartiet, 29 mandat (7,9%)

—Folkpartiet liberalerna, 28 mandat (7,5%)

—Kristdemokraterna, 24 mandat (6,6%)

—Vänsterpartiet, 22 mandat (5,8%)

—Miljöpartiet de gröna, 19 mandat (5,2%)

 —Riksdagsledamöter tjänar 54.500 i månaden som skattas på

—Talmannen och statsministern tjänar 131.000 i månaden

Källa www.riksdagen.se

  —Konstitutionsutskottet. KU.

—De kontrollerar att regeringen skött sitt arbete och inte brutit mot några lagar.

—KU kan kalla enskilda statsråd till utfrågning som kan vara allmänna och tv sända. 

—Misstroendeförklarning.

—Om en majoritet av riksdagen röstar för ett misstroende mot ett statsråd måste hon eller han avgå.

—Om det väcks mot statsministern måste hela regeringen avgå. 

—Interpellationer och frågor till ett statsråd.

—Kan en riksdagsledamot ställa skriftligt eller vid riksdagsutfrågningar

◦Stifta lagar

◦besluta om statens inkomster och utgifter

◦granska regeringens arbete.