när Tysklandinvaderade Sovjetunionen i juni 1941, var den sovjetiska krigsmakten den största i världen.

1941 års sovjetiska krigsmakt har ofta beskrivits som omodern. Men detta stämmer bara om man jämför med den tyska krigsmakten, som vid den tiden var den bäst utrustade i världen.

Sovjetunionens ledare J. Stalin undertecknade en icke-angreppspakt med Hitler 1939.

Men medan Hitler i hemlighet planerade sitt anfall mot Sovjetunionen, blundade Stalin för tydliga signaler om en kommande tysk invasion. Flera månader innan invasionen flög tyska spaningsflygplan regelbundet över Sovjetunionen och fotograferade militärbaser. Stalin svarade med att förbjuda det sovjetiska flyget att ingripa mot de tyska planen.
 
Det var förstås omöjligt för tyskarna att dölja det enorma uppbygget av invasionsstyrkan längs gränsen mot Sovjetunionen – 3,6 miljoner soldater, 600 000 fordon, 3 600 stridsvagnar och mer än 3 000 flygplan.

Men Stalin fortsatte envist att avfärda rapporterna om en förestående invasion som ”falsk information”.

Tyska soldater som deserterade till den sovjetiska sidan blev antingen avrättade av Stalins funktionärer – eller helt enkelt överlämnade till tyska gränspoliser.

Ryssarna totalt överraskades när de första bomberna började falla tidigt på morgonen söndagen den 22 juni 1941. Från beskjutna sovjetiska ledningscentraleroch från bombhärjade flygfält strömmade meddelandena till Moskva om bombarderingarna men man gjorde inte något åt detta...

Mer än 1 200 sovjetiska flygplan förstördes inom loppet av några timmar, de flesta av dem på marken.

Redan på invasionens första dag kollapsade gränsförsvaret, och de styrkor som skulle möta anfallet upphörde att fungera som en samlad militär enhet.

Dett är kanske en viktigt förklaring till de enorma tyska framgångarna i början av invasionen av Sovjetunionen.

Trots allt detta lyckades den sovjetiska krigsmakten, Röda armén, vända kriget till sin fördel.

Till slut var det på östfronten som Hitlers krigsmakt blev besegrad...

Källor:

NE

många frågar sig hur Hitler kunde få med sig tyskarna i andra världskriget. En viktig nyckel till detta var nazisternas ungdomsförbund, Hitlerjugend.

Under nazismens tid vid makten (1933 till 1945) utsattes den tyska ungdomen för en intensiv propaganda.

Hela Tyskland likriktades efter nazipartiets dogmer, och fokus var på ungdomen. Redan i skolan eleverna lärde sig om dem nazistiska idéer och de utsattes för ett starkt tryck att på fritiden ägna sig åt Hitlerjugend.

Hitlerjugend är en nyckel till att förstå andra världskriget. Det var en scout-liknande nazistisk ungdomsrörelse vars syfte var att likrikta ungdomen efter nazistiska ideal och att förbereda dem för soldatlivet. Alla liknande ungdomsrörelser som funnits före kriget togs över av Hitlerjugend. Till slut blev det nästan obligatoriskt för ungdomar att vara aktiva medlemmar i Hitlerjugend. Den som ställde sig utanför fick inte tillträde till högre studier.

I Hitlerjugend indoktrinerades ungdomarna att välja det "nya idéer" framför föräldrarnas "gamla idéer" åsikter och värderingar. Var och en förstår att ett sådant budskap gick hem hos många tonåringar. Särskilt som det kunde få allvarliga konsekvenser för de föräldrar som försökte opponera sig.

Budskapet kanske inte var så nytänkande...det var mest konservativ som blandades med indoktrinering till blind lydnad och dyrkan av ledaren. Enligt Hitlerjugend skulle flickorna gå klädda i kjol och vara undergivna pojkar och män. Pojkarna skulle däremot bli "hårda".

Hitlerjugend lärde ungdomarna att de tillhörde en utvald nations utvalda generation.

I nazisternas vokabulär gjordes medvetna glidningar mellan "mänskligheten" och "den tyska nationen". 

När kriget sedan bröt ut var de tyska soldaterna, som indoktrinerats och tränats i Hitlerjugend under hela sin ungdomstid, ofta överlägsna sina motståndare både vad gällde motivation, träning och förmåga till individuella initiativ. Under krigets sista dagar, när alla vuxna i Tyskland förstod att kriget var förlorat, var det tyska barn i uniform som fortsatte att strida. Många av dem dog i ruinerna av Berlin.

Källor:

Burleigh, Michael, The Third Reich, Macmillan, New York 2000.